Alla påverkas av sin livsåskådning

av MAGDALENA DAHLBORG

I dag måndag den 12 oktober börjar senatens utfrågningar av presidentens kandidat till Högsta domstolen i USA, domaren Amy Coney Barrett. Den snabba utnämningen av en kandidat efter avlidna Ruth Bader Ginsburg är politiskt sprängstoff, inte minst därför att presidentvalet äger rum så snart.

En del av debatten inför utfrågningarna rör Amy Coney Barretts religiösa engagemang. Inte minst i svenska sammanhang, men också i delar av den amerikanska debatten, framförs ibland att religiöst troende inte bör ha höga beslutsposter, eftersom det inte är säkert att den som har en stark lojalitet till en religiös gemenskap kan fatta självständiga beslut. Amy Coney Barrett är katolik, men sägs också vara medlem i en ekumenisk karismatisk gemenskap och det är främst den senare som nu sätts under lupp och ifrågasätts. Det finns hos en del debattörer en oro för att Barrett i sin ämbetsutövning ska påverkas av sin tro. Och det är klart att hon gör.

Alla människor har en idé om vad en människa är, hur människor relaterar till varandra och till resten av världen, vad som händer under födelse och död, om livet har en mening och i så fall hur denna mening formuleras, och en rad andra föreställningar. Dessa får moraliska konsekvenser – inställningen att sexualiteten hör till en specifik form av kärleksrelation och har en stark koppling till fortplantning är i lika hög grad ett moraliskt ställningstagande som inställningen att sexualiteten varken har med kärlek eller fortplantning att göra. Båda handlar om hur man ser på mellanmänskliga relationer.

På samma sätt är inställningen att mänskligt liv är skyddsvärt redan innan det klarar sig utanför livmodern lika mycket ett moraliskt ställningstagande som inställningen att mänskligt liv är värt att skydda först efter genomgången förlossning. De olika positionerna beror på när man anser att livet börjar, hur man prioriterar när det råder konflikt mellan den enes liv och den andres hälsa och frihet, och ibland också frågan om vem som är att betrakta som människa.

Politiska beslut och juridiska tolkningar är i princip alltid påverkade av en människas livsåskådning. Det betyder inte att den som tillhör en formell religiös gemenskap med en tydlig helig skrift kommer att försöka genomdriva att den heliga skriftens formuleringar ska in i lagstiftningen. I de allra flesta fall är påverkan mer subtil. Katoliker utgår ofta, medvetet eller omedvetet, från den katolska socialläran, formulerad i en lång rad lärodokument av olika dignitet över lång tid.

Socialläran förespråkar inte ett specifikt socialt system, ett specifikt parti eller en specifik samhällsordning. I stället säger den att man i det samhälle man befinner sig alltid ska sträva efter att upprätthålla mänsklig värdighet, vårda relationer och skapa förutsättningar för att varje människa ska kunna nå sin fulla potential. I hög grad överlåts åt den enskilde att tillsammans med andra avgöra på vilket sätt detta bäst sker i det specifika sammanhanget, vilket innebär att det går att finna katoliker i nära nog alla politiska läger.

Utan att här lägga någon värdering i presidentens val av Amy Coney Barrett som kandidat till Supreme Court, vill jag ändå lyfta fram att just den invändningen – hennes tro – inte är en rimlig invändning. Kritiker bör snarare se på hur hon tidigare faktiskt dömt och resonerat, eftersom detta säger mer än såväl katolsk tro som tillhörigheten till en karismatisk ekumenisk gemenskap.

En annan oro inför utfrågningen har varit att frågorna skulle präglas av antikatolicism. Även om sådana tendenser emellanåt finns och har funnits, kan man konstatera att när mer än hälften av sittande domare (fyra nominerade av republikanska presidenter, en av en demokratisk) i Högsta domstolen är katoliker, samtidigt som andelen katoliker i USA är omkring tjugo procent, kan USA som gemenskap knappast misstänkas för att inte vilja ha katoliker på höga poster. Däremot har möjligen de ortodoxa bekännare rätt som menar att katoliker är mer än rimligt insnöade på juridik.

Magdalena Dahlborg 2020-10-12

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

För mer läsning, se till exempel Thomas Reese SJ: Amy Coney Barrett’s religion is important but irrelevant