Allmän humanioraplikt

FREDRIK HEIDING

I går eftermiddag småpratade jag med en av de andra lärarna vid Newmaninstitutet i Uppsala, och vi kunde se fram emot en trevlig helg med god eftersmak från Universitetskanslersämbetets (UKÄ) beslut i onsdags att rekommendera regeringen att bevilja Newmaninstitutet rätt att utfärda kandidatexamen i filosofi. Fyllda av optimism och framåtanda föreställde vi oss att våra utbildningsprogram i filosofi och teologi kunde leda till att utexaminerade studenter sedan faktiskt får ett jobb, i varje fall för vissa typer av yrkesgrupper såsom lärare, präster, kyrkoarbetare, bibliotekarier, politiker, kommunaltjänstemän med flera. Framtidsutsikterna på arbetsmarknaden för dem som har examen i humanistiska studier (till vilka filosofi och teologi kan räknas) brukar inte beskrivas som ljusa. Det ska medges. Men chansen för humanistiskt lagda personer att få ett jobb kan bero på mentaliteten och attityden till humaniora i näringsliv och offentlig sektor.

Mot den bakgrunden var det verkligen uppfriskande att i dag i Dagens Nyheter läsa en utmärkt debattartikel av Robert Weil, ordförande i Proventus. I artikeln Humaniora är nödvändigt för ett kreativt näringsliv drar Weil en lans för humaniora (som inte definieras närmare, men som hos Weil är besläktat med konst, estetik och kultur). Weil menar att humaniora kommer till korta på samtliga utbildningsnivåer: grundskolan, gymnasiet, högskolan och i forskningsvärlden. Finansmannen Robert Weil har främst ett nyttoperspektiv och gör gällande att humaniora gagnar näringslivet, eftersom dessa studier gör människor kreativa och självständigt kritiskt tänkande. Han tycks också finna ett egenvärde i humaniora då den kan ”lära oss respektera och uppskatta kulturella skillnader”. Egenvärdet är dock underordnat i Weils argumentation.

Jag håller alltså med Robert Weil om att humaniora bör ges högre prioritet i skolan. Nu när den allmänna värnplikten vilar i fredstid kunde man också leka med tanken ersätta den med ”allmän humanioraplikt” istället. I ett sådant program kunde inslag av filosofi och teologi ingå, också därför att framförallt det förstnämnda ingår i det som vid amerikanska högskolor kallas liberal arts, en obligatorisk humanistisk grund från vilken studenterna sedan kan specialisera sig. För att kunna orientera sig i en alltmer globaliserad värld är kunskaper i filosofi och teologi till hjälp både vad avser allmänbildning och förmåga att bekanta sig med och pröva olika synsätt.

Till sist handlar denna debatt också om människosyn. En teknisk och av naturvetenskapen dominierad syn på kunskap leder i förlängningen till en instrumentell människosyn. Om humanistiska studier istället kommer i förgrunden kan dessa prägla livet i dess helhet, något som den finländske filosofen Georg Henrik von Wright fångade in i uttryck som ”kunskapen som livsform” och ”humanismen som livshållning”.

Fredrik Heiding 2013-08-31

Newmaninstitutet får grönt ljus för fil.kand-examen

http://www.dn.se/debatt/humaniora-nodvandigt-for-ett-kreativt-naringsliv/