Är nationen mer ond än god?

KJELL BLÜCKERT

Under det senaste århundradet har distributionen av välfärd och kontrollen av våld mer och mer kommit att skötas av nationalstater världen över. Staternas formering har knutits till tron på att det finns nationer/folk som manifesterar sin existens genom att avskilja sig med hjälp av medborgarskap och gränser mot andra folk och deras territorier. Dessa föreställningar om nationer och deras utbredning har förorsakat de flesta krigen under 1900-talet. Trots detta är vi beredda att fortsätta att sätta vår tillit till nationalstaterna som organisationsform för kultur och välfärd, även om vi mer och mer inser nödvändigheten av att övernationella strukturer som EU och FN balanserar nationalstaternas inneboende egoism.

Nyligen har man på Bokmässan, enligt ett tankeväckande referat av Erik Helmerson i DN, behandlat frågan ”Är Gud mer ond än god?” med tanke på alla de så kallade religionskrigen, och man pekar i vanlig ordning på att religionen även förorsakat lidande genom inkvisitioner och terrorism. Det är helt berättigat att diskutera frågor om religion och våld. En fråga som borde diskuteras än mer är nationalismens roll som orsak till krig. Kampen om territorier och naturresurser samt etniska rensningar har under 1900-talet oftast utförts i nationens namn. De flesta av oss är skeptiska mot ideologier med förledet national-. Ändå vill vi gärna fortsätta att tro på att nationalstaten med nationstanken som grund kan vara god. Men i hjärtat av nationalismen finns tanken på exkludering (och måste kanske finnas). Vi vill dock tro att nationalstaten kan vara inkluderande, fredsskapande och välfärdsbringande, liksom religionen. Finns något bättre alternativ?

Kjell Blückert 2013-09-30

http://www.dn.se/ledare/signerat/bokmassan-ar-gud-mer-ond-an-god/