Är verkligen abortregister i Sverige alltför kontroversiellt?

I Svenska Dagbladet den 10/12 redovisas processen runt ett förslag från en arbetsgrupp på Socialdepartementet om ökade åtgärder för att förebygga abort. Nu har socialminister Göran Hägglund meddelat att förslaget inte antagits. De föreslagna åtgärderna är i princip desamma som det som redan görs men skulle utökas: tydligare mål för sex-och samlevnadsundervisning i skolan, ungdomar ska få bättre kunskap om hur de kan förebygga oönskad graviditet. Påverkan på ungdomars attityder och värdering nämns också. Dessutom ingår utbyggnad av sex- och samlevnads- och ungdomsmottagningar för utökad preventivmedelsrådgivning och subventionering av preventivmedel och akut-p-piller. Dessutom skulle personidentitet läggas till de uppgifter som redan registreras med syfte att kunna följa upp ”kvalitet och resultat” i abortverksamhet.

Bland argument som framförts mot förslaget om abortregister ingår att kunskaper om abort redan är ganska stor, att det är svårt att se nyttan med ett sådant register: man registrerar redan antal aborter, kvinnans ålder, när i graviditeten aborten skett, och om hon gjort tidigare abort. Dessutom skulle kvinnors beslut om abort försvåras av registrets existens. Men detta är obegripligt. Det handlar om en medicinsk intervention, kirurgisk eller i form av medicinsk abort, som ofta genomförs av kvinnan själv i hemmet. För all medicinsk verksamhet gäller att man är noga med att följa upp ev. negativa följder för att kunna förbättra verksamheten och skapa stödåtgärder, så kallad förbättringskunskap. Men för just denna medicinska verksamhet skulle man inte behöva veta mer om resultatet?

Är man orolig för att resultat av uppföljning skulle visa att kvinnor upplever problem – medicinska eller psykologiska – efter abort i större omfattning än man antagit, att det egentligen är befogat att ta upp tänkbara alternativ till abort med den abortsökande kvinnan? Att ett register skulle kränka integriteten hos kvinnor som genomgått abort? För ett sådant register, precis som för alla andra medicinska register, råder ett strikt regelverk för tillgången och som föreskriver att alla data hanteras avidentifierat, dvs. ingen som finns med i ett register ska kunna drabbas av någon skada eller men av att data används för försvarbara syften. Att Socialstyrelsen redan följer frågan noga: Vad kan detta innebära?

Är frågan om abort fortfarande så känslig att fakta om denna medicinska verksamhet inte ska kunna utvärderas? Det återstår många frågetecken efter detta beslut, frågetecken som inte kommer att försvinna utan förtjänar att besvaras.

Kerstin Hedberg Nyqvist

Leg. sjuksköterska, docent i pediatrisk omvårdnad vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Läs mer:

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=289148