Årets största ungdomsmöte i Europa

Årets största ungdomsmöte i Europa
– Världsungdomsdagarna som svenska medier dissade.
Fredrik Heiding

Både kvantitet och kvalitet räknas naturligtvis när en tillställning arrangeras. När det gäller kvantiteten torde de katolska Världsungdomsdagarna i Madrid ha varit det största ungdomsevenemanget i Europa, förmodligen också i hela världen, i år. Olika statistiska uppgifter förekommer. Omkring en och en halv miljon personer, varav en del lokalbor, deltog i avslutningsgudstjänsten söndagen den 21 augusti på flygplatsen Cuatro Vientos utanför Madrid. Över 450 000 ungdomar från 193 länder hade anmält sig till dagarna i Madrid, den 16–21 augusti, men arrangörerna uppskattade att antalet de facto var dubbelt så stort. När det gäller kvaliteten får man nog fråga deltagarna själva, men att döma av deras rapporter som länkats ut på hemsidor, tycks evenemanget ha varit lyckat.

Den förre påven Johannes Paulus II tog initiativ till Världsungdomsdagarna som hölls första gången i Rom år 1984. Sedan dess har evenemanget arrangerats vartannat eller vart tredje år. Under 2000-talet har Rom, Toronto, Köln och Sydney varit värdar. Undertecknad kunde delta i Köln och det var verkligen en speciell och värdefull upplevelse. Förutom många samtal och aktiviteter, var det exempelvis unikt att vara stilla och tyst i andaktsfull bön under gudstjänsterna tillsammans med en miljon människor.

Värt att lyfta fram är att innan ungdomarna samlades i Madrid den 16–21 augusti hade det så kallade förprogrammet genomförts i olika delar av Spanien och Portugal. Den 11–15 augusti besökte omkring 400 ungdomar från Sverige stiftet San Sebastián i Baskien. Under rubriken Magis (lat. mer) anordnade Jesuitorden dessutom program på 99 platser i Spanien, Portugal, Frankrike och Marocko. Det handlade exempelvis om pilgrimsvandringar; ökad medvetenhet om natur och miljö; besök hos och insatser för flyktingar, äldre, sjuka och föräldralösa barn.

En särskilt fin gest under Världsungdomsdagarna i Madrid var att de omkring 200 katolska ungdomarna från Norge dels fick en särskild audiens med påven Benedictus XVI, dels fick plats längst fram närmast altaret vid avslutningsgudstjänsten. Påven uttryckte sitt deltagande i sorgen efter attentaten i Oslo och på Utøya.

På påvens program stod en visit hos kung Juan Carlos och drottning Sophia av Spanien, och samtal med Spaniens premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero. Den akademiskt sinnade påven Benedictus XVI hade också ett möte med drygt 1 000 unga universitetslärare, samt samtal med ordenssystrar från olika kongregationer.

På lördagen den 20 augusti utnämnde påven en ny kyrkolärare, det vill säga en teologisk auktoritet i den katolska kyrkan: Johannes av Ávila (1500–1569). Johannes av Ávila är prästernas skyddspatron och skall inte förväxlas med Johannes av Korset (denne utnämndes till kyrkolärare redan år 1926), som är mer känd och vars böcker även har getts ut på svenska.

Den i förhållande till evenemangets omfattning och betydelse ytterst knapphändiga rapporteringen från Världsungdomsdagarna i svenska medier kan sammanfattas med fyra ”d”: dyblött, demonstration, dyrt och dåligt. Ett undantag var Håkan Forsbergs informativa och relativt balanserade artikel i Svenska Dagbladet den 19 augusti. Annars var det i princip dödstyst, vilket fick författaren och journalisten Marcus Birro att i Expressen en knapp vecka efteråt, den 24 augusti, protestera mot mediernas förtigande av katolskt liv och religiös tro mer allmänt. Ett flertal tidningar sade just ingenting om det som hade pågått i två veckor, förutom att ett oväder under lördagskvällens bönevaka gjorde att påvens ”mössa” blåste iväg. I det snävt begränsade urvalet av information tog man för det andra fasta på att de spanska myndigheterna ska ha investerat motsvarande 500 miljoner kronor i evenemanget, och att detta ledde till demonstrationer när påven anlände till den spans spanskahuvudstaden. I en pressrelease från den 7 juni ställde den ekonomiske talesmannen för Världsungdomsdagarna upp en annan kalkyl. Enligt den var evenemanget självfinansierat och kapital tillfördes utifrån. Den spanska ekonomiskt orienterade tidskriften La Gaceta beräknade dessutom i efterhand (22 augusti) att Världsungdomsdagarna hade genererat ett överskott på uppskattningsvis motsvarande två miljarder kronor för handel, transport, samt hotell- och restaurangbranschen i Madrid. Nästa gång, år 2013, kommer Världsungdomsdagarna att äga rum i Rio de Janeiro, Brasilien. Vi får hoppas att det då blir soligt, samlat, skäligt och suveränt.

Publicerad 2011 i nummer 5