Arkeologer: Bibelns Jerusalem mindre än vad man trott

Jerusalem var under gammaltestamentlig tid uppenbarligen betydligt mindre än man hittills har trott. Den slutsatsen har dragits av forskare vid das Deutsche Institut für Altertumswissenschaft des Heiligen Landes (DEIAHL) enligt vad man i tisdags (3 aug 2020) meddelade om aktuella utgrävningar.

Institutets direktor Dieter Vieweger sade som svar på en fråga från den Tyska katolska nyhetsbyrån KNA, att forskarna länge har utgått ifrån att Jerusalems stadsmur under järnåldern löpte söder om den nuvarande Sionsporten längs sluttningen från Sionberget ner i Hinnoms dal. Det var en slutsats som byggde på fynd av en mur som benediktinen Bargil Pixner vid det närbelägna Dormitio-klostret hade gjort vid utgrävningar på 1980-talet och daterat till 700-talet f.Kr.

Vid de nu aktuella utgrävningarna frilade man enligt DEIAHL ett 12 kvadratmeter stort område ner till den naturliga klippan på ett djup av 5,5 meter. Man fann då inga rester av någon mur som entydigt kunde dateras till järnåldern. Mot Pixners teser talkar enligt Vieweger dessutom det faktum att man endast fann strödda skärvor från järnåldern, vilket tyder på att området i stället användes till bostäder eller jordbruk under den aktuella perioden. De yngsta skärvorna från klassisk tid, som utgör mer än 90 procent av alla keramikfynden, är av betydelse för dateringen av muren, eftersom de återfinns i det lager på vilket muren vilar.

Enligt DEIAHL är därmed Bargil Pixners antaganden definitivt vederlagda som en följd av att man nu har utvidgat utgrävningsområdet. Vieweger och hans team drar slutsatsen att en stadsmur till följd av topografin annars skulle vara byggd i en brant sluttning, och stadens utbredning i gammaltestamentlig tid måste därför vara mindre än man hittills antagit.

Det återstår att göra C14-analyser [av eventuella organiska rester].

Den exakta sträckningen av järnålderns stadsmur är därmed till stora delar okänd, detta enligt Vieweger. Det anses vara möjligt, att järnålderns stadsmur sträckte sig från den så kallade Davids stad mot nordväst ungefär som huvudgatan löper i dag längs Gamla staden och sedan vidare till Jaffaporten.

Det återstår enligt DEIAHL att analysera resultaten av thermoluminesens- och C14-proven, som man har hämtat från murresterna. Men forskarna håller det för osannolikt, att stenar som man finner under den bysantinska muren [500-talet e.Kr. och senare] skulle komma från en järnåldersmur.

DEIAHL gräver sedan år 2015 på tre områden på Sionberget. Man har bland annat funnit resterna av ett bostadsområde, en bysantinsk villa och av en mur från den ayyubidiska perioden [omkring 1200 e.Kr.] runt Sionberget med ett torn, murrester och en vallgrav, liksom av rikt utsmyckade tidigromerska hus från tiden före år 70 e.Kr.

Kathpress 2020-08-05

Detta är en nyhetstext.