Åter strid om Hagia Sofia

Efter en ny turkisk debatt om möjligheten att förvandla Hagia Sofia i Istanbul till en moské har den grekiske vice utrikesministern Miltiadis Varvitsiotis tagit bestämt avstånd från dessa krav. Han betonade i en intervju i måndags att inga förändringar kan godtagas beträffande Hagia Sofias status. Hagia Sofia hör till världsarvet och kan inte omdanas i neo-osmansk riktning, påpekade den grekiske politikern enligt Pro Orientes informationstjänst i tisdags. Varvitsiotis påminde om att när Atatürk grundade den turkiska republiken, berövade han medvetet år 1935 Hagia Sofia dess religiösa karaktär. Varje försök till reislamisering leder med nödvändighet till ytterligare isolering av Turkiet i Europarådet, där Grekland för tillfället innehar ordförandeposten, detta enligt vice utrikesministern från Aten.

Varvitsiotis ställningstagande har sin bakgrund i diskussionen angående en tweet från informationssekreteraren i den turkiske presidentens kansli, Fahrettin Altun. Denne hade postat en bild av Hagia Sofia och skrivit: ”Vi saknar dig. Men ha tålamod. Vi ska tillsammans rätta till situationen.”

Budskapet i tweeten gav upphov till omfattande debatt i den turkiska pressen. Man fastslog att det turkiska folket ”otåligt” ser fram emot att byggnaden åter ska bli en moské. Till detta knöts spekulationer om att Hagia Sofia den 29 maj, årsdagen av osmanernas erövring av den östromerska huvudstaden, ska förvandlas från ett museum till en moské. Detta tema blåses upp tid efter annan i turkisk inrikespolitik. Statschefen Recep Erdogan slog i fjol kort före kommunalvalet i Istanbul fast, att ”hela den turkiska folket och den muslimska världen förväntar sig” att Hagia Sofia förvandlas till en moské.

Den på 500-talet på uppdrag av kejsar Justinianus den Store uppförda Hagia Sofia var den ortodoxa kristenhetens centrum och förvandlades till en moské efter osmanernas erövring av Konstantinopel år 1453. Den moderna turkiska statens grundare Kemal Atatürk förvandlade år 1935 gudshuset till ett museum. Därmed skulle Ayasofya, som är det turkiska namnet, stå öppet för alla religioner.

Förhoppningar för klostret Sumela

Medan stridigheterna omkring Hagia Sofia fortsätter, kan man se en positiv utveckling för klostret Sumela söder om Trabezunt. Fram till nu har det hetat att inte heller i år skulle den ekumeniske patriarken Bartholomaios I kunna fira den stora Maria-festen den 15 augusti i Sumela, eftersom restaureringsarbetena där ”inte har blivit slutförda”. Men nu har den turkiske kulturministern meddelat att han hoppas att klostret som ligger i en djup klippdal åter kan göras tillgängligt ”i slutet av juni eller början av juli”, i god tid före högtiden för ”Gudsmoderns insomnande”.

Slutförandet av de sedan fem år tillbaka pågående restaureringsarbetena har emellertid fördröjts av den pågående corona-pandemin. I den trånga dalen har dessutom flera jordskred ägt rum, vilket gjort det nödvändigt att anlita specialutbildad arbetskraft, enligt ministern.

Under åren 2010–2015 har Bartholomaios årligen firat den Gudomliga liturgin i Sumela. Ortodoxa troende från alla länder runt Svarta havet men också från hela den ortodoxa diasporan har då kommit Sumela för att delta i liturgin.

Kathpress 2020-05-19