Befrielseteologen Boff försvarar påven

Framstående företrädare för solidaritetsrörelser och befrielseteologin har i torsdags tagit den nye påven i försvar mot anklagelser från den argentinske journalisten Horacio Verbitsky. Enligt Verbitsky skulle Jorge Mario Bergoglio under sin tid som jesuitprovinsial haft goda kontakter med den samtida militärjuntan i Argentina. Bergoglio skulle enligt honom inte ha vidtagit åtgärder mot att två av hans medbröder fördes bort och torterades. Denna version avvisas dock kraftigt av samtida vittnen som den argentinske innehavaren av Nobels fredspris Adolfo Pérez Esquivel och befrielseteologen och den tidigare franciskanen Leonardo Boff.

Samtidigt offentliggjorde argentinska massmedier avlastande detaljer om påven Franciskus roll under diktaturen 1975–1983. Tidskriften Perfil publicerade på sin internetsida en uppslagsrik intervju, som kardinal Bergoglio gav 2010. Där skildrar den nuvarande påven hur han med list fick tillträde till den dåvarande militärdiktatorn general Jorge Videlas hushåll. Syftet var att vädja för präster som av militären förts bort och internerats.

I sin egenskap av jesuitprovinsial kontaktade han den militärpräst som regelbundet firade mässan i Videlas residens. De kom överens om att prästen skulle uppge att han plötsligt insjuknat och föreslå Bergoglio som ersättare för att fira mässan i generalens hus. Planen fungerade, och jesuiten firade mässan med hela familjen Videla. I anslutning till den bad han generalen om ett enskilt samtal, som han utnyttjade till att vädja för präster som gripits.

Journalister som trettio år senare har forskat i dessa händelser har utlagt denna och andra kontakter till Videla liksom till amiral Emilio Massera som en alltför stor närhet till de makthavande. Bergoglios uppgift är att offentligt framställa och begrunda sitt handlande och sina motiv under diktaturens tid. Åtminstone två gånger var Bergoglio vittne i rättegångar. I intervjun i tidskriften Perfil ger han ytterligare detaljer om detta.

Anklagelser redan vid konklaven 2005

Redan 2005 dök det upp anklagelser mot Bergoglio. Enligt iakttagare bidrog de till att Bergoglio inte blev påve vid den konklaven. Redan då hade Verbitsky gått till offentligheten med sitt påstående att Bergoglio 1976 inte skulle ha skyddat de båda jesuitfäderna Franz Jalics och Ortlando Yorio mot förföljelse från militären. Bergoglio svarade att han hade varnat de båda och manat dem att sätta sig i säkerhet i provinsialatet. De båda hade dock inte lytt och beslutat sig för det öppna motståndets väg – med risk att bli gripna. När det skedde, vädjade han för dem, och både frigavs efter några månader. Yorio dog för tretton år sedan, med Jalics, som lever i Tyskland, fann han en personlig och skriftlig försoning.

Kyrkliga företrädare i Tyskland jämför Bergoglios förhållande med motsvarande hos en rad ledare i den evangeliska kyrkan i DDR. Dessa ansåg att den radikala väg som några präster intog mot den östtyska regimen var oklok, men de försökte ändå att hjälpa dem när statsmakten ingrep mot dem. Men till skillnad från när man bearbetar den orätt som skedde i DDR står i Argentina inga historiska arkiv till förfogande. I många fall står därför ord mot ord.

Faktum är att många katolska biskopar och också ordensledningar i Argentina den tiden sympatiserade med militären och teg när mänskliga rättigheter kränktes. Endast få av dem hjälpte de förföljda.

Boff: ”Han har räddat många.”

Innehavaren av Nobels fredspris och människorättsaktivisten Adolfo Pérez Esquivel betonade, att Bergoglio vid den tiden var ett berömvärt undantag. Också den brasilianske befrielseteologen Leonardo Boff ser ingen grund till att den nye påven skulle ha haft en nära relation till den argentinska militärjuntan. I stället har Fransiskus hjälpt många. ”Han har räddat många och gömt den som förföljdes av militärdiktaturen”, sade Boff i torsdags i Rio de Janeiro. Boff betonade att Pérez Esquivel är en pålitlig referensperson.

Den katolske aktivisten från Buenos Aires torterades svårt under diktaturtiden och känner Bergoglio mycket väl. Slutligen har Boff skarpt kritiserat påven Benedictus XVI:s pontifikat. Han kallade den tyske påven ”en påve utan karisma”, som inte förstod att leda kyrkan.

Kathpress 2013-03-15

http://www.perfil.com/sociedad/Bergoglio-y-los-70-las-explicaciones-sobre-su-rol-en-la-dictadura-20130313-0038.html

http://signum.se/stallningstagande-fran-kidnappad-jesuitpater/

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/vatikanen-avfardar-pavekritiken_8000422.svd

http://www.expressen.se/nyheter/nu-svarar-paven-om-koppling-till-juntan/

http://www.aftonbladet.se/kultur/article16427012.ab

http://www.sydsvenskan.se/varlden/pavens-samarbete-med-juntan/