Berättelsen som inte ska tystas – Sophie Elkan om armenierna

av HELENA BODIN

Nu minns vi folkmordet på armenier 1915. Bland annat bjuder Sveriges kristna råd och Armenisk Apostoliska kyrkan in till en minneshögtid i Storkyrkan i Stockholm fredagen den 24 april.

Folkmordet 1915 hade emellertid föregåtts av flera mindre men ändå omfattande utrensningar och massakrer, som drabbade också många andra kristna grupper i det som i dag är Turkiet. Göran Gunner har dokumenterat och redogjort för händelserna ur ett svenskt perspektiv i Folkmordet på armenier – sett med svenska ögon (Artos, 2012).

De traumatiska effekterna av den tidigare massaker som ägde rum vintern 1895–1896 är också ämnet för en i dag mindre känd berättelse, en novell av Sophie Elkan (1853–1921). Den heter ”Ställ ut armeniern” och ingår i novellsamlingen Från östan och västan (1908), som nyligen kommit ut som e-bok i Bonniers satsning på kvinnliga författarskap (2014).

Ämnet för berättelsen kom till Sophie Elkan under den halvårslånga resa som hon tillsammans med Selma Lagerlöf företog i östra medelhavsområdet just vid förra sekelskiftet, 1899–1900. Målet var Jerusalem, och för Lagerlöfs del blev resultatet romanen Jerusalem, som i mångt och mycket åstadkom hennes stora genombrott som författare. Medan Lagerlöf tog sig an Palestina, fick Elkan på sin lott berättelser från de andra platser de besökte, bland annat Egypten, Libanon och Konstantinopel.

Elkans novell ”Ställ ut armeniern” visar på ett ständigt lika aktuellt sätt hur komplicerad skuldfrågan efter en så storskaligt traumatisk händelse kan bli. Skulden tycks här drabba inte bara dem som genomförde en av de så kallade Hamidiska massakrerna – osmanska soldater förstärkta av en folkmobb – utan psykologiskt sett även en del av de kristna som förföljdes. Sophie Elkan berättar om en ung grek, som tillsammans med sin syster är på ständig resa och flykt från traumatiserande minnen från deras liv i Konstantinopel.

Under deras vistelse på ett hotell i Libanon blir den unge mannens situation outhärdlig, och inte bara hans syster utan också en syrisk läkare och en schweizisk missionär försöker hjälpa honom. Greken menar sig bära på en ohjälplig skuld från massakern på armenier i Konstantinopel, då han till en början försökt skydda sin armeniske granne men till sist inte kunnat hålla stånd mot angreppen. Vad var det egentligen som hände? Om och om igen upprepar greken en obegriplig fras.

Att förstå vad dessa ord betyder blir något av novellens gåta, som systern, läkaren och missionären på olika sätt försöker lösa. Orden lyder just ”Ställ ut armeniern”, men inte ens efter att de tolkats går det enkelt att förstå vad som hänt den unge greken och vilken hans roll varit i massakern. Är han en kristen förrädare som förrått en annan kristen, är han en osjälvisk hjälte som riskerat sitt liv eller helt enkelt sjuk och förvirrad? Novellens slut ger inget svar utan komplicerar genom sitt öppna slut frågan om skuld ytterligare. Sophie Elkan, som själv var av judisk tro, ställer här olika kristna förhållningssätt till skuld – östkristna och protestantiska – mot varandra i en berättelse som utspelar sig i Libanon mot bakgrund av situationen i det osmanska rikets huvudstad Konstantinopel.

Nyutgivningen av Elkans berättelser ligger helt rätt i tiden. Hon behandlar ett dilemma som förefaller olösligt men som därför inte bör tystas ned utan fortsätta berättas, om och om igen.

Helena Bodin 2015-04-23

Sophie Elkans novellsamling Från östan och västan kan lånas i olika format på bibliotek och laddas ned som pdf via Göteborgs universitetsbibliotek http://hdl.handle.net/2077/33546.