Biskopar manar till fred och enhet i Burundi

Det ska hållas en omstridd folkomröstning i Burundi, som är avsedd att ge president Pierre Nkurunziza ytterligare sexton år som staschef. De katolska biskoparna i det centralafrikanska landet har uttalat sig mot den planerade författningsändringen och samtidigt uppmanat till fred och enhet. Tidpunkten för en så genomgripande ändring av författningen är ”olämplig”. Hittills har vägen mot att revidera författningen ”skärpt motsättningarna inom befolkningen” i stället för att ena burundierna, heter det i ett uttalande av biskoparna före omröstningen på torsdag.

De varnar för att i det spända läget fatta ett så viktigt beslut som att ändra författningen: allmänt råder oro, anstiftad av burundier ”som griper till våld eller missbrukar sin makt till att inskränka yttrandefriheten”, förklarade ordföranden i den katolska biskopskonferensen, biskop Joakim Ntahondereye.

Den 54-årige statschefen Nkurunziza, som sedan 2005 regerar med hård hand, vill med hjälp av folkomröstningen utvidga sin makt. Burundierna skall bland annat besluta om de två mandatperioder som presidenten maximalt har rätt till genom författningsändringen skall förlängas med två sjuårsperioder. Vid ett ja skulle Nkurunziza kunna sitta som president till 2034.

Före omröstningen haglade det av våld och skrämselförsök. Under veckoslutet dödade rebeller minst 26 invånare i en by i provinsen Cibitoke. Bakom attacken står möjligen motståndare till presidenten.

Burundi är sedan 2015 i undantagstillstånd. Då hade den tidigare rebellanföraren Nkurunziza av författningsdomstolen utverkat en förnyad kandidatur för en tredje mandatperiod. För hans motståndare var detta ett klart brott mot författningen. Regimen slog blodigt ner motstånd och förföljde kritiker. 1 200 människor dog, 400 000 flydde till utlandet. Internationella straffdomstolen gör en utredning om mord, fördrivande och tortyr.

I slutet av april syntes en skymt av rättsstaten, när en politiker i regeringspartiet CNDD-FDD dömdes till tre års fängelse. Han hade uppmanat till att dränka regimkritiker. Och likväl lämnar regeringen i Bujumbura inget oprövat för att säkra sitt fortbestånd genom folkomröstningen. I början av månaden förvisades de internationella sändarna BBC och VOA under sex månader därför att de skulle ha kränkt riktlinjer för massmedia. Den som manar till bojkott av omröstningen, liksom oppositionsrörelsen CNARED i exil, hotas av fängelse i tre år.

Imbonerakure, regeringspartiets radikala ungdomsgren, har en helt egen uppfattning av demokrati: vid vägspärrar kontrollerar medlemmarna under de gångna veckorna om de som passerar har registrerat sig för valet. Den som inte kan bevisa detta, drivs iväg till vallokalen.

Oppositionen anklagar Nkurunziza för att med omröstningen begrava fredsslutet i Arusha – det som för 18 år sedan gjorde slut på inbördeskriget. Regeringen anser sig dock ha rätt. Oppositionen har till sist ”slagit in på våldets väg”, heter det med en anspelning på en misslyckad kupp 2015.

Nu tar regimen till hårdhandskarna. Ett entydigt budskap inför folkomröstningen utgick inte endast från att människorättsaktivisten Germain Rukuki dömdes till 23 års fängelse för ”uppror”. En regionalpolitiker sade rent ut: ”Röstar ni nej, blir det döda.” Så hotade han öppet väljarna.

Då skulle Burundi kunna slippa vidare oro. Redan nu är det humanitära läget i världens tredje fattigaste land prekärt: 3,6 miljoner är för att överleva hänvisade till hjälp. Vid sidan av den överallt närvarande hungern härjar malarian. Därtill kommer översvämningar, som överlade delar av huvudstaden.

Och över allt kaos tronar en kompromisslös regent tillsammans med en ineffektiv förvaltning. Richard Moncrieff, afrikaforskare vid International Crisis Group (ICG) påminner om de framsteg som Bujumbura hade nått före krisen: ”Nu görs de åter om intet”, säger han. Dels därför att givare vände ryggen åt Burundi, dels därför att osäkerhet och våld har visat hur oduglig regeringen är.

Kathpress 2018-05-14