Bön till Jesu sår och pinoredskap

Efter codex Schürer 104, från slutet av 1400-talet i Kungl. Biblioteket, avtryckt hos Klemming

O Herre Jesu Kriste, jag tackar dig
för all den drövelse du tålde för mig,
då din helga kropp var genomflängd
och ditt signade huvud med törnen trängd,…
Välsignat vare det kors, som dig blodigan bar
och varuppå du korsfäster var,
välsignad vare svampen du galla och ättika avdrack
och så spjutet, som genom ditt dyra hjärta stack.
Välsignad vare den hammaren som spikarna inslog
och så tången, som dem utdrog.
Välsignad vare den stigen, som din lekamen bar,
då du döder avtagen var.
Välsignad vare den helga grav,
i vilken du lades om långfredag!

Jag beder dig för din hårda död
Du varkunne mig i all mina nöd,
och allermest i den hårda stund,
då döden söker mitt hjärtas grund!
Den halvdöda kroppen må sig ej röra,
ej med ögonen se och ej med öronen höra,
och hjärtat bidar själens hårda utgång
med bitterlig värk och stora tvång.
Samvetet rannsakar synderna mina
och själen rädes evärderlig pina.
Jag beder för såren, de helga fem under,
att du då förlåter mig alla mina synder
och för ditt välsignade dyra blod:
Var mig i den stunden god!
Din hårda död och bitterliga pina
sätter jag mellan din rättvisa och synderna mina
och låt dina vapen mig fullt tillstå,
att djävulen ej må våld över själen få,
utan att din godhet giver det mig,
att jag må evärdeliga leva med dig!