Charles Taylor får årets Templeton-pris

HODACS, ANNA MARIA

Steget mellan filantropi och teoretisk filosofi kan verka långt i vår kultur. Så förhåller det sig dock inte för John Templeton Foundation som nyligen utsett den från Kanada bördige filosofen Charles Taylor till årets pristagare. Templeton-priset på motsvarande 10 miljoner kronor är därmed världens högsta årliga prissumma till en enskild person. Priset ”for Progress Toward Research or Discoveries About Spiritual Realities” instiftades 1972 och de första pristagarna var moder Teresa från Calcutta och broder Roger Schütz från Taizé.

Priset avser att belöna en person som genom sitt liv och sin verksamhet främjar ökad kunskap om och förståelse för olika aspekter av andlighet och som gett vitala impulser till och förmått gjuta nytt liv i hävdvunna religiösa strukturer och former. Priset är inte bundet till någon speciell världsreligion eller konfession. Sir John Templeton, stiftelsens grundare, studerade vid Yaleuniversitetet i USA och forskade i Oxford i Storbritannien, där han också donerade medel till ett college som uppkallats efter hans namn. Med sin personliga förmögenhet stöder han ett hundratal filantropiska program världen över inom vitt skilda områden som naturvetenskap, religion, andlighet, hälsa och ekonomisk utveckling.

Charles Taylor, f. 1931, är en klart lysande stjärna på filosofernas himmel. Ett utmärkande drag hos denne lärdomsgigant är hans sätt att närma sig andra humanistiska vetenskaper som sociologi, psykologi, lingvistik och historia. Sin doktorsavhandling skrev han i Oxford (1955–1961) som vid den tiden kunde betraktas som den analytiska filosofins högborg. Han rönte stark kritik för sitt ifrågasättande av framför allt behaviorismen. I sitt verk The Explanation of Behaviour (1964) utformar han sin filosofiska antropologi som ett svar till dem som försöker förstå människans existens enbart genom ett empiristiskt färgat tänkesätt utifrån ett av naturvetenskapen präglat objektivistiskt och värdeneutralt kunskapsideal. Hans nästa stora projekt rörde moderniteten med utgångspunkt i Hegel. Hegel and Modern Society utgavs 1979 och finns också i svensk översättning (Hegel och det moderna samhället, Bokförlaget Daeidalos 1991). I en rad verk reflekterar Taylor över självet och identiteten i modernitetens tidevarv. På svenska har Identitet, frihet och gemenskap (1995) och Det mångkulturella samhället och erkännandets politik (1999) utkommit. Här framgår Taylors positiva syn på moderniteten och dess förmåga att hjälpa människan att fördjupa sin autenticitet, frihet och ansvar som ett moraliskt väsen som söker efter meningen med sitt liv. Som katolik ser han den katols-ka kyrkans goda möjligheter att finna sin plats i den moderna världen genom att uppfatta den västerländska moderniteten som en av många civilisationer där kristendomen predikats och praktiserats. På så sätt kan man undvika både att helt identifiera kristendomen med denna civilisation och att uppfatta moderniteten som en antites eller en fiende till den kristna tron. Dessa tankar uttrycker han i boken A Catholic Modernity? (1999). Hans nästa verk, som är aviserat till slutet av innevarande år, är en undersökning av sekulariseringen och den moderna världen.

I det tal som Taylor höll när priset tillkännagavs i New York den 4 mars i år beklagar han den barriär som idag finns mellan vetenskap och andlighet. Han beskriver den naturvetenskapliga kulturen som blind och döv för religion och andlighet och ser detta som något som också verkar destruktivt på mediekulturen och på den bildade allmänheten generellt. ”Vi behöver en ny kunskap om människans benägenhet att ta till våld. Den kunskapen kan inte bygga på en reduktionistisk sociobiologisk syn utan måste inkludera människans strävan efter mening och hennes andliga inriktning, som ser våldets loc-kelse som en förvanskning.”

I en intervju i brittiska The Independent konkretiserar Charles Taylor sitt resonemang om våldets lockelse genom att hänvisa till ungdomarna i Gaza som kastar sten inte i första hand av socioekonomiska skäl utan därför att de upplever sin tillvaro som meningslös. Julibombningarna i London utfördes, så vitt vi vet, av i samhället väletablerade unga män. De var upptända av ett högt ideal på global nivå som ingav dem en känsla av mening. Vi måste också tränga in i denna ”mörka andlighet” eftersom vi i västvärlden är så oskolade i dessa frågeställningar.

Templetonpriset delas ut i maj vid en ceremoni i Buckingham Palace.

Mer om Charles Taylors filosofi står att läsa i en artikel av Hugo Roeffaers i Signum 9/2002, (se arkivet på www.signum.se).

Publicerad 2007 i nummer 3

Signum © 2014 Alla rättigheter reserverade. Ansvarig utgivare Frans-J. Holin

All information på www.signum.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa vid citering. Signum är en del av Newmaninstitutet AB.