Den 2 maj: 500-årsminne av Leonardo da Vinci

Universalgeni, underbarn, själva förkroppsligandet av begreppet renässansmänniska: Leonardo da Vinci (1452–1519) väcker allas beundran. Inför hans dödsdag den 2 maj försöker museer, kulturinstitutioner och författare att överträffa varandra med hyllningar. Toscana, Milano och slotten längs Loire erbjuder resor till alla hans livs vistelseorter. Vatikanen visar hans Den helige Hieronymus, Frankrike och Italien käbblar om rätten att berömma sig av Leonardo.

Här äras en mästare på många områden: måleri, skulptur, arkitektur, anatomi, ingenjörskonst, kartografi, geologi och botanik. Även vetenskapliga artefakter, som hedrar universalgeniet, är sedan ett halvt århundrade förvarade i slottet Clos vid Loire, där han avled.

Salvator Mundi.
Wikimedia commons.

Bortglömd sedan flera generationer har han under 1900-talet blivit en symbolisk gestalt för den vetenskapliga tidsåldern. Allt vad mannen från Toscana företagit sig tycks ha blivit guld värt. 2017 blev målningen Salvator Mundi, som tillskrivs honom, uppvärderad av regeringen i Abu Dhabi till nästan 400 miljoner euro. 1994 kom Bill Gates över Codex Leicester, en samling vetenskapliga skrifter av Leonardo, för 27,1 miljoner euro.

Leonardo da Vinci, självporträtt.
Foto: Wikimedia commmons.

Vegetarian, homosexuell, vänsterhänt: mannen som målade Mona Lisa efterlämnade ”en hel radda ofullbordade och misslyckade projekt”, enligt den amerikanske journalisten och ordföranden i Aspen Institute, Walter Isaacson. Leonardo var ”excentrisk, besatt, yster och lätt att avleda”. Hans uppdragsgivare kunde aldrig helt lita på honom.

Isaacson är helt övertygad om att Leonardo inte led av några nackdelar av att vara oäkting och ha en bristande bildning. Den i schweiziska Fribourg verksamme historikern Volker Reinhardt har en helt annan uppfattning om detta. Enligt denne plågades den i Florens den 15 april 1452 födde Leonardo hela livet svårt av mindervärdeskomplex. Hans homosexualitet ådrog honom likaledes hån och indignation. Denna roll som ”outsider” var just en drivfjäder för Leonardos skapande. Hans målningar, teckningar och skrifter var ”rasande motangrepp” på förödmjukelserna.

Anonymt porträtt, Florence, ca 1600.
Foto: Wikimedia commons.

Historikern fastslår också att konstnären som skapade den världsberömda Nattvarden i dominikanklostret Santa Maria delle Grazie i Milano var ateist. Denna väggmålning och andra verk av Leonardo skiljer sig från den gängse religiösa måleritraditionen, enligt Reinhardt. Klart står att Leonardo drevs av en obändig nyfikenhet. Hans notisböcker innehåller mer än 7 200 sidor geniala teckningar av musslor, fiskar, växter och virvlarna i ett bäckflöde – men även mänskliga kroppsdelar, flygmaskiner, stridsvagnar eller katapulter. Tecknandet var för honom filosofi och naturstudier. ”Hans mission var att genom tecknande och målandet göra sig till världens öga.”

Även Bernd Roeck, renässansexpert i Zürich, har porträtterat en extremt motsägelsefull gestalt. Målaren, som framför allt avbildade bibliska scener och helgon, hade en religiositet som gick tvärt emot kyrkans lära. ”Han ville inte vinna himlen genom böner, utan med hjälp av en flygapparat”, skriver denne. Gud ersatte han med naturen eller som ”den förste röraren” (primus motor). Vegetarianen tjänade mordiska individer som Ludovico Sforza eller Cesare Borgia. Humanisten, för vilken krig var ”fullständigt bestialiskt vansinne”, ritade vapen som vittnar om en djävulsk fantasi.

Roeck visar på ytterligare paradoxer: Leonardos världsrykte står i motsats till det som har bevarats av honom, visserligen tusentals teckningar, som räknas till den vackraste konsten, men föga mer än ett dussin egenhändigt erkända bilder. Inga av hans uppfinningar fick några omedelbara följder. Pengar förtjänade han genom att utsmycka adliga fester, rita kanalplaner och utkast till fästningar och till och med en bro över Bosporen åt den turkiske sultanen [övers. anm.]. Enligt Roeck var Leonardo oförmögen att strukturera flödet av insikter. Han ville veta allt och var förtvivlad över det virrvarr han åstadkommit.

Inför uppfinnarens och konstnärens dödsdag, den 2 maj, kommer Vatikanen att ge ut ett frimärke med Leonardo da Vinci. Frimärket, har valören 1,15 euro, återger Leonardos skisser till den helige Hieronymus, enligt den italienska dagstidningen Avvenire. Det är det enda verket av konstnären som finns i Rom. För närvarande visas det i utställningslokalen Braccio di Carlo Magno i kolonnaden till Petersplatsen. Det omges med ett utsnitt ur målningen Skolan i Aten av Rafael, på vilken Platons ansikte fått Leonardos drag.

Samma vecka ger Vatikanen ut ett frimärke gemensamt med republiken Italien och den suveräna Malteserorden. Det har valören 5,40 euro och ges ut med anledning av 50-årsjubileet av specialkommandot i de italienska karabinjärerna som bekämpar konststölder. Frimärket avbildar målningen Den Heliga Familjen av Andrea Mantegna. Dessutom säljer man ett blad med klistermärken utan angiven valör, som kan brukas som brevförslutning. Motiven är stulna konstverk som karabinjärerna lyckats återbörda, samt Specialkommandots högkvarter, Palazzo Sant’Ignazio i Rom.

Kathpress 2019-04-30