Den antropiska principen, evolutionen och skapelsen

Lördagsförmiddagens föredrag på Newmaninstitutets konferens om naturvetenskap och religion handlade om särskilda beröringspunkter mellan dessa två, mer specifikt om universums finjustering och evolutionsteorin.

Rodney HRodney Holder, matematiker och astrofysiker vid University of Cambridge samt präst i anglikanska kyrkan, inledde dagen med ett föredrag om den antropiska principen och möjligheten att formulera ett designargument för Guds existens utgående från universums finjustering. Den antropiska principen lyder, att universums uppbyggnad måste vara kompatibel med uppkomsten av den typ av liv vi observerar i dag. Modern kosmologi visar att fysikens lagar och grundläggande konstanter samt universums begynnelsevillkor måste vara oerhört finjusterade för att liv ska kunna uppkomma. Ett universum som vårt verkar från fysikens perspektiv helt enkelt vara extremt osannolikt, vilket leder till tanken på en designer.

Många teistiska fysiker och andra accepterar denna slutsats medan andra har lagt fram en rad motargument. Det mest omdebatterade är kanske tanken på ett så kallat multiversum. Idén är att uppkomsten av liv visserligen är extremt osannolik om det bara finns ett universum, men om det finns väldigt många universa, kanske till och med en oändlig uppsättning, är det inte någonting att förvåna sig över om några är sådana att det kan uppkomma liv i dem. Teistiska fysiker och filosofer har givit detaljerade svar på dessa invändningar. I viss mån kan man sammanfatta dem genom att säga att finjusteringen därigenom bara förskjuts till multiversat.

Denis Alexander, molekulärbiolog och tidigare föreståndare för Faraday Institute vid University of Cambridge, höll ett föredrag om huruvida evolutionen och tron på en skapande Gud är förenliga med varandra. Numera finns det två kända tankeströmningar som ger ett nekande svar på frågan, en evolutionistisk och en teologisk. Från evolutionsteoretiskt håll kan man ta Richard Dawkins som exempel. Han menar att evolutionsteorin undergräver huvudargumentet för Guds existens. På andra sidan av spektrat har vi ungjordskreationisterna som av teologiska skäl avvisar evolutionsteorin.

Alexander hänvisade mycket till Darwin själv och hans omfattande korrespondens med anglikanska präster, som inte hade någonting alls emot den evolutionistiska hypotesen, utan oftast uttryckte gillande och menade att den passade väl ihop med Bibelns skapelseberättelser. Medan tron talar om varför Gud skapat världen, hjälper oss evolutionsteorin att upptäcka hur han har gått till väga. Alexander menar att det inte är speciellt fördelaktigt att tänka sig Gud som någon som först skapade den första livsformen och sedan endast vid vissa tillfällen ingriper för att driva på evolutionen, utan att man snarare bör tänka sig Gud i analogi med en författare som skriver en bok. Liksom författaren är Gud ständigt aktiv i livets vardande, men till skillnad från en livlös text finns det en i viss mån självständig aktivitet i Guds skapelse.

Mikael Schink 2014-05-10

http://newman.se/event/naturvetenskap-och-religion-science-and-religion/

http://www.faraday.st-edmunds.cam.ac.uk