Den moderna vetenskapens kristna rötter

Hilary MarlowUnder lördagseftermiddagen under Newmaninsitutetets konferens om naturvetenskap och religion höll Hilary Marlow, doktor i teologi och kurssamordnare vid Faraday Insitute, en föreläsning om den moderna vetenskapens kristna rötter.

Vid historiska genomgångar av förhållandet mellan kristendom och naturvetenskap stöter man ibland på två teser som ofta används för att argumentera för att kristendomen skulle vara vetenskapsfientlig. Enligt konflikttesen ska det ha funnits en kamp mellan kristendomen och vetenskapen som den senare gradvis vunnit. Här anförs ofta fallen Galileo Galilei och Charles Darwin som exempel. Enligt separationstesen ska vetenskapen under historiens lopp ha gjort sig självständig från religionen, varvid religiösa förklaringar blev överflödiga och ointressanta. Marlow argumenterar mot bägge teser.

I samband med konflikttesen talar hon om fallen Galilei och Darwin som ”myter”. Det finns helt enkelt inte några historiska belägg för att Galilei skulle ha blivit fängslad, torterad eller till och med avrättad av den katolska kyrkan, vilket man ofta kan höra. Vad som däremot stämmer är att hans fall behandlades av inkvisitionen och att han blev dömd till husarrest i sitt eget hem. Men upprinnelsen till detta var inte hans vetenskapliga rön utan en personlig dispyt med påven Urban VIII, som snarare var positivt inställd till Galileis observationer till förmån för den kopernikanska hypotesen.

I fallet Darwin påstås det ibland att den katolska kyrkan ska ha reagerat mycket fientligt på Darwins evolutionsteori, vilket inte stämmer. I själva verket hade Darwin mycket god kontakt med ett stort antal anglikanska präster i samband med publikationen av sina idéer. Många av dessa uttryckte snarare gillande än motstånd mot hans tes.

Mot separationstesen argumenterar Marlow att kristendomen från första början hade en mycket positiv syn på vetenskapen. De flesta av kyrkofäder var måna om en konstruktiv dialog med och integration av tidens naturfilosofi, som kan betraktas som den tidens vetenskap, med kristendomen. Under medeltiden återupptäcktes mycket antik filosofi vilket ledde till att man började tänka sig naturen som mer självständig men fortfarande beroende av Guds skapande handling.

Under den naturvetenskapliga revolutionens tidevarv, som började med Kopernikus och fortsatte via Kepler och Galilei till Newton, går naturvetenskap och religion inte heller skilda vägar. Denna tids vetenskapsmän var i regel mycket troende kristna som delvis också bedrev teologi och såg sitt arbete som en fördjupning av kunskapen om Guds skapande. Under 1800-talet sker en gradvis professionalisering av vetenskapen, men också här är det svårt att skönja en klar konflikt mellan vetenskap och religion. Denna uppkommer först i och med 1900-talets sekularisering, kreationism och mer aggressiva ateism.

Mikael Schink 2014-05-11

http://newman.se/event/naturvetenskap-och-religion-science-and-religion/

http://www.faraday.st-edmunds.cam.ac.uk