Den nye påven och hans popularitet

Kardinal Walter Kasper, pensionerad ordförande i det påvliga rådet för främjandet av kristen enhet, säger i ett uttalande att många katoliker, som betraktar sig som antingen konservativa eller progressiva, kommer att bli besvikna på påven Franciskus. Hans program som syftar till andlig förnyelse och läromässig kontinuitet, med betoning av omsorg om de fattiga, passar inte in i någon av dessa mallar. Reformförsöken kommer att möta av motstånd och svårigheter från kurians sida, ”precis som i vilken stor organisation som helst. Den behöver såväl en organisatorisk modernisering som en förändring av dess mentalitet”, sade kardinalen i en intervju på tisdagen den 16 juli i den italienska tidningen Il Foglio.

Kardinal Kasper sade vidare att det är omöjligt att stoppa in påven i något av de klassiska europeiska facken konservativ/progressiv, en kategorisering vars ramverk redan överskridit sitt bäst-före-datum. ”Många är entusiastiska över honom. Han är en sann herde, är charmerande och möter människor direkt. Somliga anklagar honom för att bara spela, men jag anser att han ger ett autentiskt vittnesbörd. Han lever som han lär.” Det faktum att han försöker leva så enkelt som möjligt ökar hans trovärdighet. Han lever inte som en furste. ”Benedikt var också en ödmjuk person, men anpassade sig till vissa formaliteter som Franciskus avvisar”.

”De så kallade konservativa torde sannolikt känna sig besvikna över att han inte har samma intellektuella tyngd som Benedikt och för att han avskaffat den påvliga hovhållningen, något som jag är tacksam för”, sade kardinalen, ”den var en anakronistisk extravagans”. Men kardinal Kasper trodde att de så kallade progressiva skulle bli lika besvikna, för trots att Franciskus infört en ny stil, kommer han inte att ändra på trosinnehållet. Det finns en kontinuitet mellan honom och påven Benedictus och han kommer inte att avskaffa celibatet, införa prästvigning av kvinnor eller förverkliga andra ”progressiva” hjärtefrågor. I ljuset av fattigdomen och eländet i stora delar av världen fungerar inte den västerländska modellen längre. Liberalismen har inget svar på frågorna om den extrema fattigdomen i världen.

Kasper ansåg i intervjun att flera kvinnor bör utnämnas på ansvarsfulla poster i Vatikanens administration. Vissa institutioner, som de påvliga råden rörande lekmän, familj, invandrare och hälsovård, har ingen direkt jurisdiktion och behöver inte ledas av en präst eller biskop. I och med att det finns ”väl förberedda och kompetenta” kvinnliga kandidater, skulle flera kvinnor i administrationen vara ett sätt att råda bot på klerikaliseringen, ”som til syvende og sidst leder till steril nitiskhet”.

Carol Glatz, Catholic News Service, 2013-07-17