Den svarte nasaréns fest blir internationell

De styrande i staden Manila håller på att göra Den svarte nasaréns fest till en internationell turistattraktion. ”Den firas i andra delar av landet … så vi gör en poäng av gör denna internationell”, säger Liz Villasenor, chef för Manilas turistkontor. Hon säger att festivalen, som lockar minst en miljon turister varje år, sedan länge har varit godkänd som ”andlig turism” av Turistdepartementet. Villasenor berättade för ucanews.com att det är dags för festligheterna, som äger rum varje år den 9 januari, att bli en ”internationell angelägenhet för pilgrimer”. Staden inkluderar nu festen i sina turistbroschyrer och sin marknadsföring, säger hon.

Monsignore Clemente Ignacio, rektor för Quiapokyrkan, där den svarte nasarén hör hemma, säger att inte är något fel med en pilgrimsfärd men påminner förespråkarna om att festen är en religiös tilldragelse och ”inte en turistattraktion”. ”När vi säger pilgrimsfärd, så är det verkligen en religiös tilldragelse”, säger prästen och tillägger att regeringen inte behöver marknadsföra tilldragelsen eftersom enbart den årliga religiösa procession lockar en miljon människor, varav många från utlandet.

”Även utlänningar kommer. Faktum är att mitt kontor svämmar över av förfrågningar från familjer från olika länder som vill komma hit och delta i firandet”, säger Ignacio och tillägger att utlänningar har ställt frågor om hur man bokar hotell. Han säger att det finns ett stort intresse för festen hos människor utomlands, särskilt för de barfota entusiasterna som samlas till en dagslång procession kring staden med bilden av den svarte nasarén. Ignacio säger att cirka 12 miljoner människor väntas till årets firande och tillägger att årets procession kommer att längre tid än de 16 timmar som den förra årets varade.

Den svarte nasaréens fest betraktas som en av de mest spektakulära religiösa tilldragelserna i Filippinerna och den firas av miljoner hängivna som tror att den månghundraåriga trästatyn, som spanska missionärer tog till Filippinerna från Mexiko, har undergörande krafter. De hängivna, varav många bär små handdukar eller näsdukar, trängs för att röra vid statyn eller ta tag i repet som används för att dra bilden för att be Gud som tjänster eller för att tacka för det de fått.

Ucanews 2014-01-06