Dominikaner uppmärksammar Fides et ratio 20 år

Den som vill bli präst i katolska kyrkan måste förutom teologi även studera filosofi och detta gör de studenter som i fredags kom till studiedagen i Pontificia Universita San Tommaso d’Aquino i Rom. Den filosofiska fakulteten i dominikanernas universitet hade en studiedag kring encyklikan Fides et ratio, som offentliggjordes för 20 år sedan av Johannes Paulus II (1978–2005). Bland de prominenta föreläsarna märktes den dåvarande prefekten för troskongregationen, kardinal Gerhard Ludwig Müller, liksom biskopen i Lausanne, Genève och Freiburg, dominikanen Charles Morerod.

Tro och förnuft – teologi och filosofi – det var det teologiska livstemat för Joseph Ratzinger, som hade stor betydelse för utformningen av läroskriften. Enligt Morerod är de kristna övertygade om att filosofin är viktig för förståelsen av den kristna tron. Han hänvisade då till Thomas av Aquino (1225–1274), dominikanerordens store teolog och filosof. För Thomas stod det klart: den kristna trons sanning överskred förnuftet men kan aldrig ställas i motsats till det.

”Den som reflekterar över tron, måste intressera sig för filosofi”, sade Morerod. Detta har blivit tydligt för honom i hans arbete som biskop. När han träffar ungdomar, ställer de ofta frågor till honom, som inte kan besvaras utan filosofi, som till exempel ”Hur kan jag tro på något jag inte ser?” Då hjälper det inte att citera bibliska texter: ”Det är inte en biblisk fråga. Till den behövs filosofi”.

Även kardinal Müller betonar vikten av att kyrkans företrädare kan argumentera rationellt. Filosofisk argumentation, ”spekulativ teologi” och dogmatik är inte det minst centrala i den kyrkliga utbildningen, för även argumenten mot tron framförs ofta med filosofiska argument. Behöriga präster och religionslärare måste känna till de intellektuella utmaningarna mot tron och kunna bemöta dem.

En rent praktisk teologi, som bara behandlar ”pastoral teknik”, menar Müller vara en kapitulation. För Upplysningen och religionskritik är förnuftet inte en väg att lära känna Gud. Tron kan bara relateras till sådana företeelser, som inte har något att göra med förnuftet. Så under moderniteten kommer den kristna tron att bli undanträng till en ”subkultur”.

Kyrkans reaktion på detta har alltför ofta varit ”ostentativ traditionalism eller passiv modernism”. För Müller leder detta vilse: ”Om Guds son är Logos, då är en antiintellektualism i kyrkan också något anti-kristligt.” Men vilken sorts filosofi är lämplig att ta med sig i en dialog om tron och dess sanning?

Professorerna i dominikanernas universitet tänker här naturligtvis på Thomas av Aquino, vars namn ofta nämns – men också mormors. ”Din mormor visste vad de filosofiska begreppen ’substans’ och ’person’ betyder”, förklarade dominikanen Bernhard Blankenhorn för de förbluffade studenterna.

I encyklikan Fides et ratio talar Johannes Paulus II om den ”implicita filosofin” – om de principer, som alla människor medvetet eller omedvetet delar, Och här kommer mormor in: som ung kvinna födde hon ett barn och hon såg hur det växte upp och förändrades. Men genom alla dessa dagliga omvandlingar var hon hela tiden övertygad om att hennes barn förblev hennes barn. Hon vet alltså substans och person betyder.

Bakom de uttrycksformer, som har omvandlats av historiska och kulturella betingelser, finns de absoluta sanningar, som alltid och för alla är giltiga. Den som med hjälp av förnuftet vill befatta sig med tron, tycks ha användning för ett sådant filosofiskt tillvägagångssätt.

Tro och förnuft är ”som de båda vingar, med vilka den mänskliga anden lyfter sig i betraktandet av sanningen” skrev Johannes Paulus II för 20 år sedan i Fides et ratio. Studenterna på det dominikanska universitetet i Rom uppmuntras att försöka flyga.

Kathpress 2018-02-26