Ekonom försonar påven med marknadsekonomin

Några av de hårdaste kritiska yttrandena om påven Franciskus har kommit från personer som är upprörda över hans kritik mot det globala kapitalistiska systemet. Från hans förkastande av ”nedsippringsekonomi” i den apostoliska skrivelsen Evangelii gaudium (”Evangeliets glädje”) till hans anklagelse att spekulationerna kring prissättningen av livsmedel ger upphov till många hungrande runtom i världen, har påven tydligt markerat sitt missnöje med hur den globala marknaden ibland inte tillgodoser dem som har mest behov. Det har lett till att somliga gått så långt att de anklagat påven för att vara marxist.

Men den senaste pristagaren i den starkt marknadsvänliga organisationen Acton Institute säger, att medan påven inte verkar vara den mest entusiastiske främjaren av den fria marknadens ideal, torde hans kritik kunna vara tankeväckande för dem som starkast förordar det globala kapitalistiska systemet.

Den finske ekonomen Oskari Juurikkala hävdar att de som stödjer det fria marknadssystemets ideal i själva verket borde lyssna till och reagera positivt på påven Franciskus kritik om de vill göra sin verksamhet mera trovärdig. ”Om påven Franciskus åsikter inom området ekonomisk etik bara förstods rätt skulle man inse att de inte bara är acceptabla, utan även skulle kunna vara av godo i den ekonomiska friheten”, sade Juurikkala vid ett seminarium förra torsdagen vid det påvliga Holy Cross-universitetet i Rom.

”Detta är en paradox”, fortsatte Juurikkala. ”Frihetsvänliga ekonomer behöver inte frukta påven – de borde följa honom, eftersträva att ge honom råd på hans egna villkor och göra sitt budskap mera trovärdigt, mera attraktivt och konsekvent.” Juurikkala, som innehar två doktorstitlar i ekonomi och juridik vid handelshögskolan i Helsingfors respektive London School of Economics, var föreläsare på torsdagen i samband med att han mottog det årliga Novakpriset av Acton Institute. Han hävdade med emfas att påvens kritik av det kapitalistiska systemet går att förena med systemet självt.

”Franciskus budskap har annekterats […] av den politiska vänstern, vilket har lett till att man bortsett från de mera grundläggande problem han vill göra oss uppmärksamma på. Det han har sagt kan också de som håller fast vid principerna för ekonomisk frihet tillägna sig. Det går att försona honom med den fria marknadsekonomin. Bortom enbart försoning […] förstärker Franciskus budskap de ideal den fria marknadens främjare anser som grundläggande.”

Den centrala punkten i Juurikkalas resonemang var att de som stödjer den fria marknadsekonomin kan göra det på ett sätt som främjar omsorg om andra, att man kan vidmakthålla den fria marknadens ideal, samtidigt som man tar hänsyn till dem som har mest behov. ”Franciskus förordar inte något system, utan kallar oss till ständig omvärdering”, sade Juurikkala. ”Det är inte pengarna, utan det ohämmade begäret efter dem som är roten till mycket av det onda. Utmaningen finns alltid där, särskilt när det föreligger stora möjligheter till skapandet av förmögenheter. Men problemet med girighet gäller inte bara de rika och frestelsen kan inte bemötas med lagstiftning – den kan bara övervinnas genom moralisk omvändelse.”

”Franciskus budskap och formuleringar kan ibland stå i strid med de ideal som omhuldas av dem som förordar en fri marknads ideal, men denna spänning kan vara något positivt, som renar och berikar vårt ekonomiska tänkande. Resultatet av en sådan syntes kommer inte att bli en fri marknadsekonomi närmare vänstern, utan en som står närmare Kristus”, sade Juurikkala.

Joshua J. McElwee, National Catholic Reporter, 2014-12-08