En guide till judiskt tänkande

HIDAL, STEN

Jackie Jakubowski: Bortom beit. Judiska tankar om tid, oändlighet och godhet, blod och arv. Atlantis 2005. 184 s.

Det hebreiska alfabetet har tjugotvå tecken, alla konsonanter. Jackie Jakubowski har med sin bok Bortom beit. Judiska tankar om tid, oändlighet och godhet, blod och arv kommit till den andra bokstaven, den som motsvarar b i vårt alfabet. Skall alla tecken genomgås på detta sätt, återstår det att skriva tjugo böc-ker.

Nog för att det kunde vara mödan värt. Jakubowski är i själva verket en mycket läsvärd författare där han rör sig i gränsområdet mellan filosofi, judaica, historia och samtids-analys. Han skriver rappt och koncist, men samtidigt på ett så underfundigt sätt att läsaren gång på gång tvingas stanna upp och tänka efter.

Boken består av ett antal korta stycken, närmast miniessäer, som är grupperade under fyra överordnade rubriker. Särskilt i början dominerar filosofin och inte minst dess relation till modern naturvetenskap. Inte oväntat spelar Baruk Spinoza här en central roll. Men författaren är även förtrogen med kyrkofäderna, och särskilt Augustinus tankar om tidsbegreppet får en intressant belysning. I anslutning därtill ges en fascinerande framställning av intighetsbegreppets problematik under filosofihistorien. Det var i Indien som nollan uppfanns, men också i judisk och kristen mystik har intigheten spelat en stor roll.

Ibland går det lite för fort framåt i de hisnande tvärsnitten genom idéhistorien. På en sida kallas den grekiske tänkaren Plotinos för hedning, några sidor därefter har han blivit kristen. Det skulle säkert många kyrkofäder ha önskat att han blev, men tyvärr förblev han hedning hela livet. Annars verkar informationerna vara korrekta, och det påpekas med rätta att föreställningen om att jorden är platt aldrig har varit accepterad bland katols-ka lärda.

Men givetvis dominerar det judiska perspektivet. Det är inte lätt att på ett pedagogiskt sätt manövrera fram inom det väldiga hav av tankar som den judiska traditionen utgör, men Jakubowski är en förträfflig styrman. Till boken är fogat ett appendix med ordförklaringar, men även inne i texten ges ibland förträffliga definitioner, som när det heter att Talmud kan beskrivas som ”protokollsanteckningar – samlade i trettiosju bokvolymer, med sextusen foliantsidor på hebreiska och arameiska med inslag på grekiska – från ett diskussionssammanträde med tvåtusen debattörer kringspridda i Palestina och Babylonien, i Alexandria och Rom.” Författaren jämför Talmud med internet och klargör på ett fint sätt både likheter och skillnader.

Mycket annat skulle vara värt att ta upp från dessa essäer, som till exempel den klassiska teodicéfrågan ur ett judiskt perspektiv, men det är bättre att spara detta åt den presumtive läsaren. Jag vill till sist lyfta fram de avsnitt som handlar om Mellanösternproblematiken. Jakubowski är verkligen inte någon ensidig sionist, han har förmågan att se saken även ur motståndarens perspektiv, men – som han med rätta säger – varför skall detta alltid begäras av just juden? Kapitlen ”Världens jude” och ”Religion och politik” borde läsas av envar som vill uttala sig om Mellanösternfrågan i dag. Författaren har också många tänkvärda synpunkter på en typ av sionistisk ortodoxi som blivit allt starkare: ”Idag hotas den judiska staten återigen av extremism och hat som sprids av en ortodoxi som tagit sig rätten att uttala sig i politiska frågor om Israels gränser och relationer till sina arabiska grannar och som gör anspråk på att vara den enda äkta judendomen. Dessa nationalreligiösa extremister har förvandlat den judiska religionen till en avgudadyrkan där Landet, inte Livet, är heligt.”

Visst, men det kan invändas att de yttersta rottrådarna till detta tragiska synsätt faktiskt finns redan i Gamla testamentet – eller, som Jakubowski hellre skriver, den hebreiska Bibeln. Det är framför allt i Deuteronomium eller Femte Mosebok som det med tröttande envishet inskärps att Gud ger landet till folket. Där är det knappast livet som är heligt (även om lagarna är ganska milda), utan just landet. Det förklaras till en del av situationen: Israel står på landets gräns, redo att ta det i besittning, men eftersom denna bibelbok och den tradition som utgår därifrån i mycket blivit dominerande i den normativa judendomen, har ett betänkligt arv lämnats vidare. Så är det också i Esra och Nehemja med den oförsonliga inställningen till de folk som återfanns av de hemvändande israeliterna.

Förutom ordförklaringar finns också källor och referenser tillfogade. Bland tidningar och tidskrifter märks Der Stürmer, Judisk Krönika och Katolskt Magasin. Man kan inte klaga över författarens breda beläsenhet.

Publicerad 2005 i nummer 5