Erik var kristen

Nu på fredag, den 18 maj, firas Stockholms och hela Sveriges skyddspatron S:t Erik (1120–1160). I Dagens Nyheters Lördagskolumn kommenterar Viktor Barth-Kron på sedvanligt humoristiskt vis den intensiva debatt som fördes vid ett sammanträde i Stockholms kommunalfullmäktige, där såväl röda som blå ville behålla greppet om helgonet. Oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S) motiverade en idé om byte av bakgrundsfärg på S:t Eriks-vapnet från blått till rött med att Sankt Erik nog var en ”demokratisk socialist”. Barth-Kron problematiserar denna beskrivning och menar att Eriks skattepolitik ligger närmare radikal nyliberalism än socialdemokratiska värderingar.

Visserligen pålade S:t Erik inte ett högt skattetryck och lär ha sagt: ”Mitt eget är nog för mig”. Men att inordna honom i en nyliberal fålla är lite långsökt, låt vara att Barth-Kron kanske inte heller på fullt allvar menar det. Ett koncist katolskt inlägg kan vara på sin plats, inte minst eftersom kyrkan i Sverige på 1100-talet var i full kommunion (gemenskap) med den världsvida kyrkan. Enligt katolsk uppfattning ska kyrkan engagera sig i samhällsfrågor och i politiken, utan att direkt ta partipolitisk ställning. Man kunde därför tänka sig en gul-vit bakgrund (efter Vatikanens färger) på S:t Eriks-vapnet. En något mindre uppseendeväckande, fast ändå lagom kontroversiell, anmärkning vore att påpeka att S:t Erik trodde på Gud och var kristen.

Fredrik Heiding 2012-05-14

För vidare läsning: Hans Hellström, Erik den helige – Sveriges skyddshelgon, Veritas förlag, Stockholm, 2011.