Etiskt gisslandrama i valtider

av BENGT SÄFSTEN

Alla associerar Carema till någon vårdskandal. Vissa ord förbrukas nämligen av sin egen belastning. Carema blev omöjligt som namn trots att själva verksamheten tycks ha överlevt, varumärket blev för solkat [läs mer här]. Dessa öden vill man till varje pris undvika i fortsättningen.

Den etiska plattform konstrueras som ett nytt system för kvalitetsmätning, öppenhet och insyn för att undvika återupprepningar. Men i valtider plockas gamla surdegar fram.

Arbetet med en etisk plattform föreslogs i prioriteringsutredningens slutsatser redan 1995 [läs mer här], alltså flera år innan vårdskandalen. Sju år senare gick dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD) vidare med planerna i ett större sammanhang [läs mer här]. Nu är året 2014 och det är valår.

Arbetet med plattformen har således gått i snigelfart. Förra hösten tillsattes landstingsrådet Claes Ånstrand (S) till ordförande i en stor grupp av olika företrädare för 17 större organisationer med målet att öka en sådan insyn och öppenhet i sjukvården [läs mer här]. Men det har varit till och med segt att rekrytera de två utredare som ska utföra själva arbetet. En av utredarna uppges vara ekonom, men rekryteringen av den andra tjänsten pågår fortfarande!

I valtider finns det all anledning att särskilt reflektera över syftet och den verkliga betydelsen av de ord som används. Samt över själva iden. Svensk Kommunalpensionärers förbund (SKPF) som deltar, har sammanfattat sin inställning med den berättigade motfrågan: Är den etiska plattformen verkligen etisk? [läs mer här]

Inte helt oväntat har ett parti (V) ansett att tanken på en etisk plattform innebär en ”häpnadsväckande naivitet” men syftar särskilt på olikheterna i synen på lönsamhet och vinster i välfärden [läs mer här]. Andra har varit mer positiva, men sniffat sig till mer eller mindre politiska vinklingar [läs mer här].

Hela diskussionen är problematisk och laddad, eftersom politiska frågor och allmäns skepsis maskeras med etiska ord – etiken görs till gisslan. Den verkliga huvudfrågan som diskuteras tycks röra vinster i välfärden, och de är inte nödvändigtvis kopplade till en etisk debatt. De grundläggande frågorna diskuteras inte alls – högst verkliga frågor om människovärde tycks snarast satta på undantag. Misstanken tycks berättigad när man dessutom rekryterat en ekonom (!) till att utreda en etik.

En sund skepsis kan därför vara på sin plats. Det är också tankeväckande att se hur olika organisationer plötsligt byter ordet ”värdegrund” mot en mer skymmande ”plattform”. Det hela kan väl beskrivas som ordens makt över tanken.

En ständigt pågående etisk diskussion är otroligt viktig, särskilt i frågor om det mänskliga livets början och slut, eftersom den berör oss alla oavsett trosmässig hemvist. De kan inte reduceras till ekonomiska avtalsfrågor. Det är därför viktigt att varligt hushålla med ordens innebörd. Även i valtider. Den etiska plattformen kan annars lätt bli ännu ett av de där belastade orden.

Bengt Säfsten 2014-09-12