Europas biskopar diskuterar kyrka-stat förhållandet i EU

Under den gångna veckan har samarbetsorganisationen för de katolska biskoparna i EU, CCEE, haft sin årskonferens. Bland annat diskuterades förhållandet mellan kyrka och stat i Europas olika länder. CCEE har sitt huvudkontor i Bryssel, men årskonferensens ägde denna gång rum i Paris.

I det nya EU-fördraget som, efter folkomröstningen på Irland, nu tycks vara på väg att ratificeras av alla medlemsländerna, fastslås att det ska finnas regelbundna kontakter mellan kyrkorna och den Europeiska unionens institutioner. I linje med detta var några av de församlade europeiska biskoparna inbjudna till en träff med Frankrikes president Nicolas Sarkozy. En av deltagarna, den ungerske kardinalen Erdö, förklarade efter mötet att man diskuterat Sarkozys positiva hållning till en mera aktiv närvaro av de religiösa samfunden i  civilsamhället. ”Staten kan organisera samhället, men den kan inte ge någon mening åt människors liv”, hade den franske presidenten framhållit under mötet med biskoparna.

Biskoparnas konferens i Paris ägnades i stor utsträckning åt en ny rapport om den katolska kyrkans rättsliga ställning i Europas olika länder. I rapporten heter det att 20 år efter Berlinmurens fall är katolska kyrkans rättsliga ställning reglerad på ett rimligt sätt i Europas samtliga länder, med undantag för Turkiet.

Rapporten är författad av den italienska juristen Giorgio Feliciani och ger en överblick över hur kyrka-stat förhållandet idag ser ut på den europeiska kontinenten. Variationen är stor från land till land, inte minst på det ekonomiska området. I vissa länder finns en regelrätt kyrkoskatt, medan kyrkan på andra håll, exempelvis Frankrike, själv får samla in medel från sina medlemmar. Två länder har fortfarande ett katolskt statskyrkosystem, nämligen Malta och Monaco. Samtidigt påpekar utredaren Feliciani att regler och faktiska förhållanden inte är samma sak. I Spanien finns ett utarbetat regelverk för samverkan mellan kyrka och stat, medan kyrka och stat på papperet i Frankrike är strikt åtskilda. Men de faktiska relationerna mellan kyrka och stat är numera betydligt bättre i Frankrike än i Spanien.

I en kommentar till rapporten sade på tisdagen den 6 oktober CCEE:s vicepresident den franske kardinalen Jean-Pierre Richard att läget är särskilt besvärligt i Turkiet, både för den katolska kyrkan, men även för andra religiösa minoriteter i landet. Kardinalen kunde knappast ha haft en bättre timing på sitt uttalande. Samma dag avkunnade nämligen Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strassburg två domar där man faslog att de turkiska myndigheterna handlat i strid mot lagen, dels genom att man vägrat registrera en protestantisk religiös grupp som trossamfund, dels genom att man vägrat religiösa stiftelser att registrera sina egendomar i myndigheternas fastighetsböcker. I Turkiet återstår en hel del att göra för att man ska leva upp till en normal europeisk standard på religionsfrihet.

Ulf Jonsson 2009-10-10