EU:s ledare startar regelbundna samtal med kyrkorna

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Igår, torsdagen den 11 februari, var en historisk dag för relationerna mellan EU och kyrkorna i Europa. I Wien genomfördes nämligen på torsdagen det första officiella dialogmötet mellan representanter för kyrkorna i Europa och EU:s ministerråd. Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december, föreskriver att representanter för de stora kyrkorna ska träffa representanter för EU:s ledning till regelbundna möten. Denna gång representerades den katolska kyrkan av den österrikiske kardinalen Christoph Schönborn, den ortodoxa kyrkan av den rumänske biskopsvikarien Nicolae Dura, och den lutherska kyrkan av den tyske biskopen Michael  Bünker. Även ytterligare några andra kyrkor var representerade vid mötet. EU:s delegation leddes av EU-ministern för europeiska och internationella angelägenheter, Michael Spindelegger. På dagordningen stod bland annat frågor om asyl och migration, religionsfrihet och religiösa symboler i statliga skolor.

EU har självt framhävt kyrkornas viktiga roll i Europa framhöll biskopsvikarie Dura, och han hänvisade till ett uttalande av Europaparlamentets talman, Jerzy Buzek. Denne underströk nyligen i ett tal att solidaritet och sammanhållning är väsentliga för EU, och att kyrkornas roll därför har lyfts fram i Lissabonfördraget genom en särskild ”dialogklausul”. EU-minister Spindelegger bekräftade å sin sida samma sak i sitt tal. För honom är kyrkorna och de religiösa gemenskaperna en ”integrerad del av den europeiska historien och den europeiska identiteten”. ”En tydlig röst från kyrkorna är av stor betydelse, inte bara för den europeiska enheten, utan också för att stärka acceptansen för unionen hos befolkningen,” förklarade Spindeldegger i ett av sina inlägg.

Kyrkorna är bekymrade över behandlingen av asylsökande

Kyrkorna följer noga och med oro utvecklingen på området ”asyl och migration” förklarade Dura. Asylsökanden som söker skydd mot förföljelse, och därför behöver hjälp, får i den offentliga debatten inte likställas med kriminella, betonade de kyrkliga företrädarna i samtalet med utrikesminister Spindelegger. Man måste också alltid göra en tydlig åtskillnad mellan ”asyl” och ”migration”.

Spindelegger uppskattade kyrkornas engagemang på detta område, och han betonade: ”Just kyrkornas initiativ, som bygger på mänskliga rättigheter, människovärde och solidaritet, är absolut nödvändigt. Med sina aktiviteter och initiativ på dessa områden bidrar kyrkorna väsentligt till den sociala sammanhållningen och lugnet i Europa.”

Religiösa symboler i offentliga lokaler

Ett viktigt ämne för överläggningarna i Wien var också frågan om religionsfrihet och den omdiskuterade domen mot krucifix i italienska skolor. framhöll biskopsvikarie Dura. Han var tacksam för ministerns klara uttalande i denna fråga.

Spindelegger förklarade i ett eget pressmeddelande efter mötet att han anser det viktigt, att Europadomstolen för mänskliga rättigheter tar hänsyn till den mångåriga rättsuppfattningen hos de stater som ingått den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, enligt vilken religionsfriheten inte utesluter närvaron av religiösa symboler också i det offentliga rummet. ”Tvärtom,” förklarade EU-ministern; ”var och en har rätt att utöva sin religion eller livsåskådning enskilt eller gemensamt, offentligt eller privat.”

Kathpress 2010-02-12

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Igår, torsdagen den 11 februari, var en historisk dag för relationerna mellan EU och kyrkorna i Europa. I Wien genomfördes nämligen på torsdagen det första officiella dialogmötet mellan representanter för kyrkorna i Europa och EU:s ministerråd. Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december, föreskriver att representanter för de stora kyrkorna ska träffa representanter för EU:s ledning till regelbundna möten. Denna gång representerades den katolska kyrkan av den österrikiske kardinalen Christoph Schönborn, den ortodoxa kyrkan av den rumänske biskopsvikarien Nicolae Dura, och den lutherska kyrkan av den tyske biskopen Michael  Bünker. Även ytterligare några andra kyrkor var representerade vid mötet. EU:s delegation leddes av EU-ministern för europeiska och internationella angelägenheter, Michael Spindelegger. På dagordningen stod bland annat frågor om asyl och migration, religionsfrihet och religiösa symboler i statliga skolor.

EU har självt framhävt kyrkornas viktiga roll i Europa framhöll biskopsvikarie Dura, och han hänvisade till ett uttalande av Europaparlamentets talman, Jerzy Buzek. Denne underströk nyligen i ett tal att solidaritet och sammanhållning är väsentliga för EU, och att kyrkornas roll därför har lyfts fram i Lissabonfördraget genom en särskild ”dialogklausul”. EU-minister Spindelegger bekräftade å sin sida samma sak i sitt tal. För honom är kyrkorna och de religiösa gemenskaperna en ”integrerad del av den europeiska historien och den europeiska identiteten”. ”En tydlig röst från kyrkorna är av stor betydelse, inte bara för den europeiska enheten, utan också för att stärka acceptansen för unionen hos befolkningen,” förklarade Spindeldegger i ett av sina inlägg.

Kyrkorna är bekymrade över behandlingen av asylsökande

Kyrkorna följer noga och med oro utvecklingen på området ”asyl och migration” förklarade Dura. Asylsökanden som söker skydd mot förföljelse, och därför behöver hjälp, får i den offentliga debatten inte likställas med kriminella, betonade de kyrkliga företrädarna i samtalet med utrikesminister Spindelegger. Man måste också alltid göra en tydlig åtskillnad mellan ”asyl” och ”migration”.

Spindelegger uppskattade kyrkornas engagemang på detta område, och han betonade: ”Just kyrkornas initiativ, som bygger på mänskliga rättigheter, människovärde och solidaritet, är absolut nödvändigt. Med sina aktiviteter och initiativ på dessa områden bidrar kyrkorna väsentligt till den sociala sammanhållningen och lugnet i Europa.”

Religiösa symboler i offentliga lokaler

Ett viktigt ämne för överläggningarna i Wien var också frågan om religionsfrihet och den omdiskuterade domen mot krucifix i italienska skolor. framhöll biskopsvikarie Dura. Han var tacksam för ministerns klara uttalande i denna fråga.

Spindelegger förklarade i ett eget pressmeddelande efter mötet att han anser det viktigt, att Europadomstolen för mänskliga rättigheter tar hänsyn till den mångåriga rättsuppfattningen hos de stater som ingått den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, enligt vilken religionsfriheten inte utesluter närvaron av religiösa symboler också i det offentliga rummet. ”Tvärtom,” förklarade EU-ministern; ”var och en har rätt att utöva sin religion eller livsåskådning enskilt eller gemensamt, offentligt eller privat.”

Kathpress 2010-02-12