FN:s säkerhetsråd i offentligt möte om IS:s förföljelse av kristna

Sent omsider har det internationella samfundet bestämt sig för att visa solidaritet med de orientaliska kristna mot förbrytelserna från den så kallade islamiska staten (IS). Den 27 mars kommer FN:s säkerhetsråd, som under mars månad leds av Frankrike, att ta upp frågan hur förföljelsen av religiösa och etniska minoriteter i Mellanöstern skulle kunna stoppas.

Säkerhetsrådets möte i New York är öppet för alla medlemsstater. Ordet går först till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon [bilden] och FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter, prins Zeid Ra’ad Al Hussein. I anslutning till detta kommer företrädare för kyrkorna, för yezidierna och etniska minoriteter att tala. Den som varit drivande i att få till stånd mötet har varit den franske utrikesministern Laurent Fabius. Han konstaterade den 18 mars, att de religiösa minoriteterna i Syrien och i Irak riskerar att utplånas av IS-terroristerna.

Även i Europaparlamentet har förföljelsen av kristna varit föremål för diskussion. Den 12 mars gjordes i samband rapporten om mänskliga rättigheter ett uttalande som var gemensamt för samtliga partier mot ”IS angrepp och kidnappningar som särskilt riktar sig mot kristna”. En som varit särskilt engagerad i tillkomsten av detta uttalande är den svenske kristdemokraten Lars Adaktusson.

I resolutionen fördöms IS ”förfärliga brott mot mänskliga rättigheter”, som utgör ”brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser enligt den internationella domstolens Romstadga” och ”som kan betecknas som folkmord”. De målinriktade angreppen på kristna, yezidier och anhängare av andra religiösa minoriteter (sabéer, shabaker), men också mot sunnitiska muslimer som inte delar IS tolkning av islam, är en del i försöket att utrota alla religiösa minoriteter inom de av terroristerna kontrollerade områdena. De som gjort sig skyldiga till dessa kriminella handlingar får inte gå fria från straff. I sammanhang hänvisas uttryckligen till de ouppklarade bortförandena av metropoliten Mar Gregorios Youhanna Ibrahim och Boulos Yazigi den 23 april 2013.

Europaparlamentet stöder internationella agerandet mot IS, ”inklusive militära åtgärder från den av USA samordnade internationella koalitionen”. Alla EU:s medlemsstater bör överväga hur de kan bidra till dessa ansträngningar, ”inklusive upptäckt och spärrande av hemliga medel till IS i utlandet”.

EU:s medlemsstater, liksom även de stater som är Nato-partners, uppmanas uttryckligen ”att ta sig an problemet med vissa staters kluvna roller i konflikten, i synnerhet, när dessa stater aktivt eller passivt har bidragit eller fortfarande bidrar till IS:s och andra extremistiska gruppers framgång”.

I detta sammanhang kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot det ekonomiska stödet till utbredandet av den wahabitiska tolkningen av islam genom offentliga och privata inrättningar i länderna i Gulfstaterna. De aktuella länderna uppmanas att upphöra med finansieringen av organisationer som utgår från deras territorium. Turkiet uppmanas att ”spela en positiv roll i kampen mot IS” och se till att de som tillhör kristna minoriteter och andra förföljda, som flyr från Syrien ”omedelbart på ett säkert sätt får korsa gränsen till Turkiet”.

Samtidigt uppmuntras till samarbete med ”nya regionala och lokala krafter som uppstått”. Här nämns den kurdiska regionala regeringen i Irak, kurdiska grupper på andra platser liksom exempelvis de enheter som spelade en roll vid befriandet av Kobane, och militärrådet för de kristna av syrisk tradition (Suryoye) liksom lokala självständiga förvaltningsorgan i regionen, som har engagerat sig för mänskliga rättigheter och demokrati.

Man försvarar uttryckligen skapandet av en ”säker tillflyktsort” för kristna i det irakiska Nineve-platån. Det var i detta område som tidigare många etniska och religiösa minoriteter var starkt närvarande och levde fredligt tillsammans.

Dagen efter det att Europaparlamentet antagit resolutionen framlades den 13 mars i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève ett uttalande, som utarbetats av Heliga stolen, Ryssland och Libanon: ”Förklaring av stöd för de kristnas mänskliga rättigheter, framför allt i Mellanöstern.” Mer än 50 stater gjorde förklaring till sin egen.

Heliga stolens ständige observatör vid Förenta nationerna i Genève, ärkebiskop Silvano Tomasi, sade att det i fråga om förklaringen handlar om en ”akt av solidaritet med de kristna och personer från andra religiösa gemenskaper, som lider svårt under allvarliga brott mot deras mänskliga rättigheter”. Att så många länder har accepterat förklaringen är ett tecken på att det finns en ”positiv politisk vilja att stödja mänskliga rättigheter och att förhindra brott mot dessa rättigheter”.

Kathpress 2015-03-23

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Sent omsider har det internationella samfundet bestämt sig för att visa solidaritet med de orientaliska kristna mot förbrytelserna från den så kallade islamiska staten (IS). Den 27 mars kommer FN:s säkerhetsråd, som under mars månad leds av Frankrike, att ta upp frågan hur förföljelsen av religiösa och etniska minoriteter i Mellanöstern skulle kunna stoppas.

Säkerhetsrådets möte i New York är öppet för alla medlemsstater. Ordet går först till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon [bilden] och FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter, prins Zeid Ra’ad Al Hussein. I anslutning till detta kommer företrädare för kyrkorna, för yezidierna och etniska minoriteter att tala. Den som varit drivande i att få till stånd mötet har varit den franske utrikesministern Laurent Fabius. Han konstaterade den 18 mars, att de religiösa minoriteterna i Syrien och i Irak riskerar att utplånas av IS-terroristerna.

Även i Europaparlamentet har förföljelsen av kristna varit föremål för diskussion. Den 12 mars gjordes i samband rapporten om mänskliga rättigheter ett uttalande som var gemensamt för samtliga partier mot ”IS angrepp och kidnappningar som särskilt riktar sig mot kristna”. En som varit särskilt engagerad i tillkomsten av detta uttalande är den svenske kristdemokraten Lars Adaktusson.

I resolutionen fördöms IS ”förfärliga brott mot mänskliga rättigheter”, som utgör ”brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser enligt den internationella domstolens Romstadga” och ”som kan betecknas som folkmord”. De målinriktade angreppen på kristna, yezidier och anhängare av andra religiösa minoriteter (sabéer, shabaker), men också mot sunnitiska muslimer som inte delar IS tolkning av islam, är en del i försöket att utrota alla religiösa minoriteter inom de av terroristerna kontrollerade områdena. De som gjort sig skyldiga till dessa kriminella handlingar får inte gå fria från straff. I sammanhang hänvisas uttryckligen till de ouppklarade bortförandena av metropoliten Mar Gregorios Youhanna Ibrahim och Boulos Yazigi den 23 april 2013.

Europaparlamentet stöder internationella agerandet mot IS, ”inklusive militära åtgärder från den av USA samordnade internationella koalitionen”. Alla EU:s medlemsstater bör överväga hur de kan bidra till dessa ansträngningar, ”inklusive upptäckt och spärrande av hemliga medel till IS i utlandet”.

EU:s medlemsstater, liksom även de stater som är Nato-partners, uppmanas uttryckligen ”att ta sig an problemet med vissa staters kluvna roller i konflikten, i synnerhet, när dessa stater aktivt eller passivt har bidragit eller fortfarande bidrar till IS:s och andra extremistiska gruppers framgång”.

I detta sammanhang kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot det ekonomiska stödet till utbredandet av den wahabitiska tolkningen av islam genom offentliga och privata inrättningar i länderna i Gulfstaterna. De aktuella länderna uppmanas att upphöra med finansieringen av organisationer som utgår från deras territorium. Turkiet uppmanas att ”spela en positiv roll i kampen mot IS” och se till att de som tillhör kristna minoriteter och andra förföljda, som flyr från Syrien ”omedelbart på ett säkert sätt får korsa gränsen till Turkiet”.

Samtidigt uppmuntras till samarbete med ”nya regionala och lokala krafter som uppstått”. Här nämns den kurdiska regionala regeringen i Irak, kurdiska grupper på andra platser liksom exempelvis de enheter som spelade en roll vid befriandet av Kobane, och militärrådet för de kristna av syrisk tradition (Suryoye) liksom lokala självständiga förvaltningsorgan i regionen, som har engagerat sig för mänskliga rättigheter och demokrati.

Man försvarar uttryckligen skapandet av en ”säker tillflyktsort” för kristna i det irakiska Nineve-platån. Det var i detta område som tidigare många etniska och religiösa minoriteter var starkt närvarande och levde fredligt tillsammans.

Dagen efter det att Europaparlamentet antagit resolutionen framlades den 13 mars i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève ett uttalande, som utarbetats av Heliga stolen, Ryssland och Libanon: ”Förklaring av stöd för de kristnas mänskliga rättigheter, framför allt i Mellanöstern.” Mer än 50 stater gjorde förklaring till sin egen.

Heliga stolens ständige observatör vid Förenta nationerna i Genève, ärkebiskop Silvano Tomasi, sade att det i fråga om förklaringen handlar om en ”akt av solidaritet med de kristna och personer från andra religiösa gemenskaper, som lider svårt under allvarliga brott mot deras mänskliga rättigheter”. Att så många länder har accepterat förklaringen är ett tecken på att det finns en ”positiv politisk vilja att stödja mänskliga rättigheter och att förhindra brott mot dessa rättigheter”.

Kathpress 2015-03-23