Förre påven motsätter sig att prästcelibatet avskaffas

Den förre påven Benedictus XVI uttalar sig mot ett avskaffande av det förpliktande celibatet för präster. Äktenskapet handlar om människorna i deras helhet – på samma sätt kräver tjänsten i Herrens namn människans hela överlåtelse, skriver den franska dagstidningen Le Figaro under måndagen och citerar en bok, som Benedictus XVI rapporteras ha skrivit tillsammans med prefekten för Gudstjänstkongregationen, kardinal Robert Sarah. Den kommer att släppas nu på onsdag av förlaget Fayard.

Det tycks inte vara möjligt att ha båda kallelserna, menar Benedictus XVI vidare. ”Jag tror att celibatet är har en stor betydelse, eftersom det avstår ifrån jordiska ägodelar och ett liv i familjekretsen.”

Att Benedictus XVI ger sig in i debatten är också betydelsefullt, eftersom han när han avgick 2013 tillkännagav att han skulle förbli ”fördold för världen”. Sedan dess har han ändå ibland tagit till orda offentligt i teologiska frågor.

Offentliggörandet av boken sammanfaller dessutom med debatten om en uppluckring av celibatskravet inom den katolska kyrkan. Sådana krav har framförts av flera biskopar vid Amazonassynoden i Vatikanen i oktober förra året.

I sitt gemensamma förord till boken med titeln De profondeur de nos coeurs [Från djupet av vårt hjärta] betonar Benedictus XVI och kardinal Sarah att de har författat sitt verk ”i den oskuldsfulla lydnaden mot påven Franciskus”, rapporterade nyhetsbyrån AP under måndagen med hänvisning till den engelskspråkiga utgåvan, som kommer att ges ut av Ignatius Press. Samtidigt slår de fast att den aktuella ”krisen” i kyrkan kräver av dem att inte tiga.

Jesu Kristi prästämbete förmår dem som är kallade till detta att ”inträda i ett liv som består i att avstå från allt som tillhör oss”, skriver Benedictus i sin del av boken om celibatets betydelse för den prästerliga tjänsten. Äktenskapet kräver av mannen att helt ägna sig åt sin familj. ”Då tjänsten åt Herren på samma sätt kräver en mans hela överlåtelse, tycks det inte vara möjligt att följa båda kallelserna samtidigt.”

Biskopar, präster och lekfolk borde inte inlåta sig på ”konstiga invändningar”, ”djävulska lögner” och ”moderna misstag”, som nedmonterandet av prästcelibatet har som mål”, heter det i den gemensamma avslutande delen av boken, enligt AP. Det är brådskande och nödvändigt att de ”med trons ögon på nytt betraktar kyrkan och prästcelibatet, som skyddar hennes mysterium”.

Kardinal Sarah kritiserar likaledes i en intervju i måndagens Figaro debatten om en uppluckring av celibatskravet för präster. ”Man vill inbilla oss att det kyrkliga celibatet inte är något mer en sentida övning”, säger han med tanke på den motsvarande diskussionen vid Amazonassynoden. ”Man har samlat ihop historiska lögner och teologiska anpassningar. Man har velat få oss att tro att prästvigning av gifta män eller inrättandet av ett vigningsämbete för kvinnor skulle vara botemedlet mot allt ont.” Men Sarah betonar att han anser att detta är fel. ”Den enda möjliga reformen för kyrkan är att återvända till evangeliets radikalitet.”

Sarah avvisar även undantagsregler för celibatet. En uppluckring, även om den endast skulle inskränka sig till en särskild region, skulle innebära ”en skada, ett sår i prästämbetets inre koherens”.

På frågan om författarna därigenom är i opposition mot påven Franciskus, svarar Sarah: ”Vi har agerat i en anda av kärlek till evangeliet och till påven.” Och han tillägger: ”Ideologin splittrar, sanningen enar hjärtan.”

I franska och italienska tidningar (bl a Le Figaro och Corriere della Sera) har det under det senaste dygnet emellertid publicerats uppgifter om att det är oklart i vilken utsträckning och på vilket sätt den förre påven Benedictus XVI verkligen har bidragit till innehållet i boken. Corriere della Sera uppger med hänvisning till källor i Benedictus XVI:s omedelbara närhet att det inte stämmer att boken har skrivits ”tillsammans av fyra händer”.

Kathpress 2020-01-13/14