Församlingslivets svårigheter och möjligheter under pandemin

av MAGDALENA DAHLBORG
Begravningar i stillhet, bröllop utan gäster och församlingar som deltar i liturgin på distans. Pandemin har tvingat landets religiösa gemenskaper till stor kreativitet för att behålla någon typ av normalitet när ingenting är som vanligt. Signum har talat med Karin Wiborn, avgående generalsekreterare för Sveriges kristna råd, och den kaldéisk katolske prästen, fader Antonius Almaleh, i Heliga Familjens kapell i Tensta om situationens svårigheter och möjligheter.

Fader Antonius var när smittspridningen började verksam S:ta Ragnhilds kapell vid Josephinahemmet i Bromma i nordvästra Stockholm, där kaldéerna samlades till mässa och samvaro. Eftersom kapellet hör till Josephinahemmets äldreboende, och samlingarna innebar att man måste passera genom äldreboendets lokaler, fick man vara mycket restriktiv med verksamheten. Att det kom olika bud och begränsningar gjorde det svårt, och undervisningen fick bromsas.

F Antonius Almaleh. Bilden är privat.

Kaldéerna drabbades hårt när smittan kom, och inom själavården växte snabbt behoven av sjukbesök och de sjukas smörjelse. Begravningar i kaldeisk rit är ofta stora händelser med många sörjande, så det har varit en utmaning för alla när det bara kunnat vara den närmaste familjen, och begravningar i högre grad fick hållas helt vid graven med avstånd mellan de närvarande.

Närmare sommaren började också par som planerat för vigsel fundera över de förändrade omständigheterna. Det blev alltmer uppenbart att det inte skulle gå att ha stora bröllop med många gäster, och en hel del tid gick till samtal med förlovade par. Detta gav en möjlighet att fördjupa förståelsen för sakramentets innebörd, och de flesta av paren valde ändå att genomföra vigseln med de begränsningar som krävdes.

Biskop Saad Sirop Hanna har hela tiden sett till att hålla god kontakt med de kaldeiska prästerna, och man har samordnat de strömmade mässorna för att hushålla med personresurserna. Särskilt viktiga för många har varit de utomhusmässor som kunnat firas, och de utflykter som tack vare ekonomiskt stöd från Caritas Sverige ordnats för isolerade och äldre. Dessutom har fader Antonius fått igång en mer intensiv uppsökande verksamhet, för att hitta familjer som hamnat i stor utsatthet men inte själva ger sig känna.

Ljudintervju med Karin Wiborn, SKR

Karin Wiborn har i olika sammanhang tagit upp att kommunikationen från myndigheterna inte alltid varit anpassad för de religiösa gemenskaperna, och även att en del samfund behövt tydliga riktlinjer från myndigheter för att kunna kommunicera till de troende att åtgärderna varit nödvändiga. Det är ingenting fader Antonius känner igen för sitt eget sammanhang. Han menar att rekommendationerna varit tydliga, och berömmer även sina församlingsmedlemmar som snabbt anpassat sig och varit noga med att följa de riktlinjer som getts.

Sveriges kristna råds presidium i sammanträde med Folkhälsomyndigheten, som får skildringar av de svårigheter gudstjänstfirande och diakonalt verksamma församlingar möter under pandemin.

Sveriges kristna råd möter Folkhälsomyndigheten. Yusuf Aydin från syrisk-ortodoxa kyrkan beskriver en syrisk-ortodox liturgi. Foto: Mikael Stjernberg/SKR

Sveriges kristna råd, SKR, är i första hand en plattform för samtal och samordning mellan de kristna samfunden, och för gemensam kommunikation med regering, myndigheter och allmänhet. Eftersom Sveriges kristna råd alltid arbetar i konsensus, har presidiet och kyrkofamiljesamordnarna under vår och sommar varit särskilt viktiga för snabba överläggningar, gemensamma problemformuleringar och för möten med representanter för det offentliga Sverige. Presidiet består för närvarande av Pingströrelsens föreståndare Daniel Alm (ordförande), biskop Anders Arborelius, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, syrisk-ortodoxa kyrkans ärkebiskop Dioscoros Benjamin Atas samt generalsekreterare Karin Wiborn. Kyrkofamiljesamordnare är för katolska kyrkofamiljen Nausikaa Haupt, för den lutherska Mona Keränen, för frikyrkorna Victoria Gejrot och för de ortodoxa kyrkorna f Misha Jaksic.

Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd, sitter i kontorslandskapet på Ekumeniska centret i Alvik.

Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd. Foto: Arne Hyckenberg/SKR

Karin Wiborn talar i intervjun om utmaningar i församlingarnas karitativa verksamhet när de flesta av volontärerna tillhör riskgrupper, om ekonomiska svårigheter när kollekter uteblir och om myndigheters och omvärlds ovilja att ta in att en halv miljon svenskar varje vecka deltar i de kristna gemenskapernas verksamheter, men också om en stor kreativitet i det digitala utbudet, om återväxt i volontärgruppen och om en växande respekt för de kristna samfunden hon regering och myndigheter.

Ljudintervjun med Karin Wiborn är ungefär 24 minuter lång, och intervjuar gör Magdalena Dahlborg för Signum.se. Man kan lyssna till intervjun genom att klicka till vänster i den grå-svarta rektangeln nedan.

Magdalena Dahlborg, Signum 2020-09-23

Intervjuerna är gjorda för www.signum.se under september 2020.