Från Credos torn

Snöstorm piskar luften utanför Credos Torn. Dagarna bli allt kortare och fattigare på sol. Våra tankar ila till Betlehem, julens stad, där änglarne en gång sjöngo: ”Frid på jorden” och frälsningens sol upprann för dem som sutto i mörker och dödens skugga.

Det är med en känsla av djup besvikelse och beklämning man tager del av de uttalanden som framkommit i dagspressen med anledning av Hans Högvördighets Biskopens bekanta Inlaga till Skolöverstyrelsen. I debatterandet av den allvarliga sanningsfråga, som denna inlaga från början till slut behandlar, hade man väntat lugnt granskande av skälen för eller mot de omstridda uppgifterna i skolböckerna, en saklig behandling av hela problemet i stället för dessa obehärskade utfall, ofta grundade på en radikal missuppfattning av hela inlagans mening och misstolkande av dess ord, som nu under en längre tid ha återkommit i våra stora dagliga tidningars spalter och som på grund av sin bristande saklighet omöjligen kunna räkna på svar från katolskt håll. Så mycket ivrigare skulle vi svenska katoliker flockas omkring vår vördade överherde, som sålunda för att skydda oss och våra barn mot orättvisa angrepp har ställt sig själv i breschen och utsatt sig för alla de obehag och svårigheter, som ett dylikt oförskräckt uppträdande måste medföra. Så mycket varmare är vår tacksamhet för denna hans storslagna handling.

En tämligen oförtjänt julgåva får den franske författaren Anatole France mottaga i årets Nobelpris. En i hans hemland högt ansedd katolsk tidskrift (L’ Ami du Clergé, 1897 sid. 246) kallar honom ”den värste av alla vår tids skriftställare. Ty hos ingen annan är gudlösheten så fulländad och sinnligheten så djurisk”. För honom är kristendomen ”det spöke som kommer och stör det glada livets fester”. I hans romaner framställes metafysiken som en dröm, religionen som en lögn, moralen som hyckleri och sedlig renhet som bara dumhet. Den store litteraturkritikern Jules Lemaitre ger i sin bok ”Les Contemporains” en träffande karaktäristik av Anatole France, som den hånfulle skeptikern, som kallgrinar åt allt och Paul Verlaine talar i sin berömda dikt ”Les Voix” (Rösterna) med avsky och leda om den hedniska anda, som utmärker den kände författaren, som till sin politiska åskådning närmast är kommunist och som nu trots allt har hugnats med den rundliga gåva, som enligt Nobels testamente årligen skall utdelas till ”en idealistisk författare.”

Den i Credos föregående nummer omtalade katolska ungdomsbasaren i Köpenhamn den 16 och 17 oktober blev utomordentligt lyckad, var till trängsel besökt av intresserade och inbrakte omkring 10,000 kronor för den blomstrande kyrkliga ungdomsverksamheten i Danmark.

Katolsk Höjskole i Köpenhamn har under november månad anordnat en serie föredrag, som sammansatts på ett sätt, som kommer denna series sammanhållande ämne att belysas på ett både allsidigt och intresseväckande sätt. Först talade pastor Bernhard Jensen den 8 november över den helige Knud Lavard, sedan behandlade cand. phil. Rönnow i ett föredrag ”Kunsten og Knud Lavard”, nästa högskoleafton talade student Fredriksen över ”Knud Lavard i dansk Digtning” och den 29 november avslutades så denna serie med ett föredrag av organist Hammermüller om ”Knud Lavards Sange”, vartill Sankt Ansgarskirkens kör utförde några sångnummer efter medeltida melodier. En i sitt slag fulländad komposition.

Pastor F. F. Maurer, som genom sina både djupt allvarliga och kvicka böcker är välkänd för flertalet av Credos läsekrets, har nu definitivt fått anställning som kyrkoherde vid den vackra Tilbedelsekirken på Jagtvejen. Hans efterträdare som sognepräst i Köge, där han grundlagt den katolska församlingen och under 15 år varit dess ledare, är pater Cortenraadt av Marias Sällskap.

Den 6 november invigdes en ny katolsk kyrka i Nakskov av den högtstående belgiske prelaten, provincialen Uitterhœve. Festpredikan hölls av pastor Hillebrandt från Svendborg. En icke mindre glädjande underrättelse lämnar Nordisk Ugeblad i sitt sista nummer (Nr. 48), som berättar om ”lndvielsen af Cistercienserindernes Kapel i Allersleu.” Det låter nästan så vackert, att man knappast kan tro på det. Den helige Bernhards orden, som under medeltiden ägde så många betydande kloster i Norden (man tänke på Esrom, Sorö, Alvastra, Varnhem, Herivad, Åskloster m. fl.), har nu åter börjat arbeta på gammal nordisk mark. Det är den lilla byn Allerslev på den katolska länsgreve Holstein Ledreborgs ägor, där detta Skandinaviens första lilla kloster av cistercienserorden sedan 1500-talets nedrivningstid har blivit grundat. Nu är av de större kyrkliga ordnarna endast benediktinerorden fortfarande orepresenterad i Norden, och det säges, att den inte skull låta vänta så länge på sig.

Den kyrkliga statistiken för Danmark visar; att katolikernas antal vuxit till 20,152. År 1920 döptes 1516 barn i den katolska Kyrkan och 437 gingo till sin första heliga kommunion. Alla danska katolikers kommunioner detta år uppnådde siffran 412,000.

Lördagen den 5 november ägde i Sixtinska Kapellet i Rom en högtidlig minnesfest över Pius X rum i närvaro av påven, det heliga kardinalkollegiet och den vid Vatikanen ackrediterade diplomatiska kåren. Följande måndag hölls requiemmässa för de under året avlidna kardinalernas själaro. Påven gav själv absolutionen.

Den Helige Fadern har i audiens mottagit den i utomordentlig mission till Rom sände grekiske ministern H. Skassis. Såsom det förljudes, är det fråga om diplomatiska förhandlingar för att förbereda ett konkordat mellan Grekland och den Heliga Stolen.

Kardinal-Statssekreteraren Gasparri har i en not av den 10 okt. meddelat presidenten för Republiken Estland, att den Heliga Stolen erkänner denna republik som självständig stat. Kardinalen har samtidigt önskat den unga republiken en lycklig och fredlig utveckling.

I stället för den till sekreterare i Propaganda-kongregationen utnämnde Mgr Fumasoni-Biondi har den Helige Fadern till apostolisk delegat för Japan utnämnt den hittillsvarande kyrkoherden i S. Carlo ai Catinari, Pater Maria Giardini, av barnabiternas kongregation.

Den apostoliske vikarien i Konstantinopel Mgr Dolci har outtröttligt verkat för samarbete mellan de olika orientaliska riter, som bekänna sig till den katolska religionen. De ha alla deltagit i firandet av det högtidliga tridium, som i somras firades för att högtidlighålla årsminnet av den heliga Maria Alacoques helgonförklaring. Den första aftonen utdelade Mgr Mariondo, apostolisk visitator för Kaukasus, tillsammans med tre orientaliska prelater av olika ritus (grekisk-bulgarisk, kaldeisk, grekisk-melkitisk) den sakramentala välsignelsen. Under den andra dagen läste Mgr Nazlian, apostolisk visitator och generalvikarie över det armenisk-katolska patriarkatet, den heliga mässan, varunder medlemmar av Konstantinopels olika kvinnliga katolska föreningar gingo till den heliga Kommunionen. På den tredje dagen utdelade Mgr Dolci nattvarden åt medlemmar av Konstantinopels manliga katolska föreningar. Denna enighet mellan Österlandets katoliker har gjort ett djupt intryck på de skismatiska prästerna, vilka vid Kristi lekamens fest visade den katolska processionen, som drog fram genom Konstantinopels gator, ovanliga hedersbetygelser.

Den bekante metropoliten, ärkebiskop Szeptyckyi av Lemberg, som för närvarande gör resor i Holland, Belgien och Amerika för att verka för den katolska missionen i Ryssland, har nyligen förklarat: ”Östeuropas folk känna, att något fattas dem, det är den katolska Kyrkan, som de söka utan att veta det. Vad som behöves är skaror av ordensmän och ordenskvinnor som genom sin apostoliska själaiver och sin uppoffrande kärleksverksamhet bevisa för Österns folk, att endast den katolska Kyrkan är Kristi sanna Kyrka. Därför behöva vi Västerlandets hjälp. Bryggan mellan Österns länder och Rom måste vila på två grundpelare: västerländska ordnar med österländsk ritus, österländska ordnar, som rekryteras från västerlandet. Det västerländska ordensväsendets stormakt måste vinnas för unionens sak, det är den nåd, som vi unierade bedja Himmelen om, det är vår bön till våra katolska bröder av latinsk ritus.

Vid den kongress, som de protestantiska högkyrkliga föreningarna i Tyskland höllo i Berlin den 25 och 26 oktober visade sig ett livligt intresse för denna rörelse, i synnerhet bland de bildade klasserna. De talare, som yttrade sig, fordrade nästan enhälligt återinförande av episkopatet, av klostren, av öronbikten, av en värdigare liturgi vid nattvardsgången, av enhetlig bekännelse hos prästerna. Vid ett annat tillfälle yttrades från samma håll: ”Vi behöva hövdingar, som leda kyrkan efter enhetliga synpunkter och i sin hand sammanfatta alla de i kyrkan verksamma krafterna. Sådana hövdingar kunna endast biskoparna vara. Kollegiala myndigheter kunna med bästa vilja icke giva någon fast ledning, ty det kollegiala systemet förlamar ansvarskänslan.”

Bland skolungdomen i Tjecko-Slovakien har religionslösheten vunnit en fruktansvärd utbredning efter promulgerandet av de nya tjeckiska religionslagarna. Den 31 november 1918 tillhörde 96,26 % av skolornas elever katolska religionen, under det att endast 0,96 % voro judar och 0,28 % varken tillhörde den kristna eller den judiska religionen. Sedan de antikatolska påbuden trätt i kraft, hava judarnas antal stigit till 2,13 % och de religionslösas till 13,43 %.

Den amerikanska nationalföreningen för utbredande av katolicismen (National Catholic Welfare Council) har utgivit en översikt av det katolska amerikanska undervisningsväsendet: ”Directory of Catholic Colleges and Schools”. Därav framgår, att de amerikanska katolikerna energiskt avböja varje inblandning från statens sida i de fria katolska skolorna. Det finns i Förenta Staterna 15 katolska universitet med 19,802 studenter, 51 stiftsseminarier för utbildande av världspräster med 6,667 lärjungar och 113 seminarier för undervisande av blivande ordenspräster med 4,531 elever, 114 högre läroverk med internat (Colleges), därav 62 för gossar med 8,343 elever och 52 för flickor med 5,693 elever, 1,552 andra högre läroverk (high schools), som undervisa 129,843 lärjungar och 6,551 katolska folkskolor av olika slag med tillsammans 1,730,445 barn.

Professor Maurice de Wulf från det katolska universitetet i Louvain har inbjudits av Harvard-universitetet i Cambridge i Massachusets för att under läsåret 1921-1922 hålla en föreläsningsserie över den skolastiska filosofien. Benediktinerpatern Augustin Osgniach, professor i filosofi vid St. Martinusklostrets kollegium i Lacey, har av statsuniversitetet i Washington blivit utnämnd till professor i skolastisk filosofi.

Den sista konferensen av Förenta Staternas biskopar har beslutat att centralisera hela landets missionsväsen hos en kommission av biskopar för att uppnå större enhetlighet och energi i verksamheten för utbredandet av Roms tro.

Den nya ärkebiskopen av Baltimore hälsar i sitt första herdebrev med särskild glädje lekmännens samverkan med de kyrkliga myndigheterna för stärkande av den katolska Kyrkans ställning bland det amerikanska folket. Kyrkan behöver i våra dagar lekmän, som äro i stånd att i det privata och offentliga livet utan fruktan bekänna den katolska tron och inför hela världen förklara denna tro vara deras dyrbaraste egendom.

I Förenta Staterna äro nu 5,000 protestantiska församlingar utan präster. De protestantiska teologie studerandenas antal har också efter krigets slut än vidare minskats. De katolska prästseminarierna ha däremot ständigt fått allt flera elever.

De tjeckiska katolikerna i Amerika ha föranstaltat en stor insamling, under namn av Wenzel-skatten, för att understödja den katolska Kyrkans strid i Tjecko-Slovakien. Den största delen av de insamlade summorna ha gått till den katolska pressen.

Den nye apostoliske nuntien för Polen, Mgr Lauri, har anlänt till Warschau och där mottagits av Kardinal Kokowski, fem andra biskopar, representanter för myndigheterna och talrika riksdagsmän och i högtidlig procession ledsagats till domkyrkan, där ett festligt Te Deum sjöngs.