Från Credos torn

Den anden internationale katolske Uge
For anden Gang har den katolske Forening for internationale Studier holdt »den internationale katolske Uge». Med fin Forstaaelse har Ledelsen valgt Genève som Mødested for i Aar og Folkeforbundets aarlige Sammenkomst som Tidspunkt. Saa kunde man i Forvejen regne med et interesseret og aandfuldt Publikum.

Ugen formede sig som en Oversigt over Verdens, først og fremmest den dannede Verdens Aandstilstand. Overalt kan man iagttage en Tilbagevenden til den gamle Filosofi. Ogsaa i beslægtede Videnskabsgrene, f. Eks. i Retsvidenskaben er dette tydeligt. Ligeledes kan man paa Religionens Omraade bemærke en kraftigere Bekendelse af Kristi Guddom og Kirkens Autoritet. Mange Tilnærmelser til Kirken og mange Konversioner er Bevis for det sidste. Den Invending, at de fleste af dem er udsprunget af æstetisk Sentimentalitet, passer ikke for de allerflestes vedkommende. Men vel er det sandt, at man der, hvor man ikke gør det sidste afgørende Skridt, let havner i en uklar Følelsesreligion eller i en veg Mysticisme. Positiv Kristendom – og det er jo tilsidst kun Katolicismen – viser sig som Sædelighedens eneste Bolværk.

Ugens Talere: Franskmanden Biskop Msgr. Baudrillart, Englænderen F. J. Sheed, Nordmanden Lars Eskeland, Amerikaneren Biskop Msgr. Noll, den tyske Filosof P. Przywara S. J. og den russiske Professor Maklakoff tale om Katolicismens Stilling i deres Fædreland. Alle Talere var besjælet af en stærk og sejersbevidst Optimisme.

Vedrørende Katolikkernes Stilling til Folkeforbundets Kulturarbejde henviser vi til den franske Jesuit André Arnous vejledende og positive Artikel i »Stimmen der Zeit» (Oktober 1930, Side 15).

Vatikanstaden
Vid en audiens för franska katolska lärare och lärarinnor vände sig påven i sitt tal mot två rykten, som åter spritts av pressen med förvånansvärd envishet: att påven svårt insjuknat och att man måste räkna med hans snara bortgång samt att en förändring ifråga om påvestolens hållning gentemot Action Française vore att förvänta. Beträffande det första ryktet förklarade den helige Fadern: »Det är tvärtom så, att påven befinner sig mycket väl, vilket alla pilgrimer kunna intyga». Med anledning av det andra ryktet yttrade han: Ifråga om ställningstagandet till Action Française »har intet ändrats och kommer ingenting att ändras».

Augustiner-eremiternas orden har i anslutning till firandet av 1500-årsminnet av den helige Augustini död låtit påbörja utgivandet av en ny upplaga av augustinska skrifter. Det första bandet har redan utkommit och har av eremiterordens general, P. Eustasius Esteban, överlämnats till den helige Fadern vid en privataudiens. Påven mottog verket med stor glädje och uttalade den önskan, att arbetet på denna vetenskapliga nya upplaga av de augustinska skrifterna måtte med all kraft fortsättas för att på så sätt den helige kyrkofadern tankerikedom måtte komma den vetenskapliga världen till godo i ny dräkt. Det första exemplaret av den nya romerska katekesen, som bär titeln: »Catechismus Catholicus, cura et studio Card. Gasparri concinnatus», har överlämnats till den helige Fadern. Katekesen, på vilken framstående lärda och kyrkofurstar arbetat, omfattar tre delar: en katekes för förstkommunikanter med 26 frågor, en katekes för barn, som redan mottagit den heliga kommunionen, med 240 frågor och en för vuxna med 595 frågor. Under överskriften »Testimonia» finnes i slutet en samling beslut av kyrkomöten och påvar samt lärosatser och läromeningar av kyrkofäder och kyrkolärare. Verket omfattar 464 sidor.

10:de eukaristiska nationalkongressen i Loreto 
En av de mest storslagna religiösa tilldragelserna i Italien i år var den 10:de eukaristiska nationalkongressen i Loreto, som ägde rum under september månad. Loreto, i vars basilika det heliga huset i Nazaret finnes, var förvisso den lämpligaste platsen för denna kongress, vars förhandlingar rörde sig om »eukaristin och familjen». Omkring 30 biskopar och ärkebiskopar deltogo i kongressen, som avslutades med en högtidlig eukaristisk procession, under vilken det ringdes i alla kyrkklockor i Italien.
 
42 nya gudstjänstställen i Wien sedan 1918 
Ledaren för Wiens allmänna kyrkobyggnadsförening Mgr. D:r Josef Schulenburg har för kort tid sedan mottagits av påven i enskild audiens. Sedan den helige Fadern mottagit en utförlig redogörelse för kyrkobyggnadsföreningens verksamhet, yttrade han: »Med tanke på de nutida svåra själavårdsförhållandena i storstäderna, är detta arbete det största och viktigaste, som påvilar Österrike. Alla katoliker böra deltaga däri. Framför allt i arbetarkvarteren böra kyrkor byggas för att låta arbetarna komma i åtnjutande av själavård. Blott församlingskyrkor böra byggas för att församlingsvård må kunna utövas därifrån». Den helige Faderns ord giva oss en påminnelse om ett av de mest tryckande nödtillstånden i Wiens katolska liv och en av de närmaste plikterna för Wiens katoliker. Upprepade gånger har det framhållits, att utrymmena i Wiens kyrkor möjliggjort blott för en bråkdel av Wiens katoliker att uppfylla sin söndagsplikt och att många nya stadsdelar ligga så långt från närmaste kyrka, att regelbundna kyrkobesök ligga utom möjlighetens gräns. Under de senaste åren har emellertid mycket gjorts för att avhjälpa den kyrkliga nöden, och katolikerna välva för närvarande storslagna planer. Sedan 1918, alltså i en tid, kännetecknad av den största materiella nöd, hava icke mindre än 42 nya kyrkor och kapell byggts eller inrättats.

Tyskland
Av den årsberättelse, som nyligen framlades vid de tyska exercitiearbetsutskottens sammankomst i Münster, framgick, att exercitierörelsen gjort stora framsteg i Tyskland: under 1929 deltogo över 100,000 tyska katoliker i andliga övningar. Föredrag höllos vid denna sammankomst bl. a. om »Nödvändigheten av exercitier för utbredandet av de kristna huvudsanningarna i vår tid» och »Exercitiernas betydelse för själavården».

De nu avslutade passionsspelen i Oberammergau hava besökts av omkring 400,000 personer. Från Amerika kommo c:a 50,000, från Storbritannien och Irland c:a 30,000, från Holland c:a 4,000 och från Japan c:a 60. Kyrkofurstar och världsliga stormän hava övervarit spelen, bland de senaste ett stort antal ickekatoliker. Engelske premiärministern Mac Donald vann vid sitt besök i Oberammergau stor popularitet genom sitt vänliga och anspråkslösa väsen. Inkomsterna överstiga utgifterna, som belöpt sig till omkring 2 ½ million mark.

1:sta internationella katolska sjömanskongressen 
har ägt rum i Liverpool under amiral Sir Edward Charltons presidium. Vid kongressen, som tillkommit på initiativ av ärkebiskop Downey i Liverpool, voro ombud från Australien, Belgien, Canada, Frankrike, Förenta Staterna, Holland, Indien, Spanien och Tyskland närvarande. Det konstaterades, att av 1,200,000 sjöfolk 800,000 äro katoliker. Det katolska sjöapostolatet, som står under kardinalerna Bournes och van Rossums protektorat, har sin central i London och bedriver sin verksamhet i 140 hamnar över hela världen med tillhjälp av 104 sjömanskaplaner och över 1,000 lekmannakrafter.

Engelska pressen och katolska Kyrkan 
I den katolska engelska tidskriften »The second spring» beklagar sig en katolsk författare över den ensidiga hållning, den icke-katolska engelska pressen, i synnerhet »Times», intager till katolikerna. Trots att Storbritannien utan Irland räknar inemot 3 millioner katoliker och 12,000 à 15,000 anglikaner årligen övergå till katolicismen, förbigås allt, som rör katolska Kyrkan, med tystnad eller framställes på vilseledande sätt. England får icke lov att veta något om det blomstrande katolska livet. Däremot behandlar »Times» de obetydligaste protestantiska sekter med mera välvilja än katolska Kyrkan. Sällan finner man i dess spalter en objektiv artikel om katolska frågor.

Polsk katolsk aktivitet 
En högst betydande utveckling företer den katolska aktionen i biskopsdömet Lodz, centrum för den polska textilindustrien. Det är främst tack vare talrika föredragsserier om den katolska socialläran, framgången vunnits. Även för jordbrukarbefolkningen hava motsvarande föredragsserier planerats, och för prästerskapet hava särskilda instruktionskurser anordnats för att göra dem kompetenta för dessa nya uppgifter. Den katolska aktionen har också med livligt intresse ägnat sig åt vården av fattiga barn.

Det belgiska katolska bondeförbundets verksamhet
Enligt årsberättelsen för 1929, som nu föreligger i ett ståtligt band å 250 sidor, räknade det belgiska katolska bondeförbundet vid förra årets slut 128,788 medlemmar och 1,218 lokalföreningar. För sina medlemmars räkning har förbundet ombesörjt försäljning av lantbruksprodukter till ett värde av över 180 millioner fr. Insättningarna å sparkasseavdelningen hava stigit till 1,274 millioner fr., och försäkringsavdelningen utfärdade 170,000 policer med sammanlagt premiebelopp å 38 millioner. Hundratals upplysningsföredrag hava hållits, och i alla landsdelar hava instruktionskurser anordnats. Rättshjälpsavdelningen och anstalterna för undersökning av näringsmedel hava flitigt anlitats. Det är ett i hög grad glädjande tecken, att den uppväxande ungdomen i betydligt större utsträckning än förut ägnar sig åt jordbruk, vilket till icke ringa del är förbundets förtjänst. Man utgår från den riktiga grundsatsen, att allt tal mot lantbefolkningens flykt till städerna gagnar till intet, om icke hjälp och råd lämnas de unga.

Flygplan i Alaska-missionens tjänst
Efter en transkontinental flygning har flygmaskinen »Marquette Missionary», förd av frater Geore Feltes S. J., ankommit till San Francisco, varifrån den kommer att skeppas till Alaska, där den under vintermånaderna skall betjäna 18 vitt kringströdda stationer. »Marquette Missionary» är det första flygplanet i missionens tjänst. Det skall icke blott föra missionärerna till de olika stationerna utan också användas för att bringa hjälp åt sjuka och förolyckade, som eljest i flera veckor måst vänta på undsättning. Tanken på att i detta syfte använda sig av flygmaskin fingo jesuiterna i Alaska, då de under flera månader härbergerade besättningen på en flygmaskin, som måst nödlanda på deras område.

Kyrkans världsmission
De missionsområden, som lyda under Propaganda Fidei, räkna sammanlagt 8,389 missionspräster och 3,232 infödda präster. Tyskland har sänt ut 512, Österrike 14, Italien 784, Frankrike 3,000, Belgien 815, Holland 606, Spanien 574 och Nordamerika 214. Av missionskongregationerna äro 22 av franskt, 20 av italienskt, 5 av spanskt, 4 av bayerskt, 3 av belgiskt och 2 av kanadensiskt ursprung.

I missionsländerna finnas 6 katolska universitet och universitetsliknande institutioner, nämligen universiteten S. Joseph i Beirut och Aurora i Shanghai, högskolan för handels- och industrivetenskap i Tientsinm, universiteten i Tokio och Peking samt institutet för religionsvetenskap i Rabat (Marocko).

Biskop Offerdahls bortgang 
gav anledning til store og gripende sörgehöitideligheter. I Bussum i Holland, hvor biskopen så plutselig var blitt kaldt bort, holdt ärkebiskopen av Utrecht selv den höietidelige rekviemsmesse, hvorefter liket förtes til Amsterdam for å hjemsendes til Norge. I St. Olavs kirke i Oslo som var fyllt til trengsel feiredes begravelsesmessen av Hs. Høiærverdighet biskop Müller, assistert av ca. 25 prester fra alle de stasjoner som ikke lå i altfor stor avstand fra hovedstaden. Efter liktalen som holdtes av mgr. Kjelstrup, foregikk begravelsen på Vår Frelsers Gravlund under en deltagelse så overveldende stor at norske katolikker aldri har oplevet noget lignende. R. I. P –
Pastor Henrik Irgens som var den avdöde biskops sekretær er blitt utnevnt til Apostolisk Administrator for det norske vikariat.

Fra Island 
skrives til Credo at den katolske skole i Reykjavik får stadig större sökning. I år er elevantallet steget til 145. Störsteparten av barnene er naturligvis ikke-katolikker. I Hafnarfjördur, ca. 11 kilometer fra Reykjavik, åpner nu St. Josefssöstrene en ny liten skole, forelöbig i et leiet hus. En stor glede var det for Islands katolikker å få besök av pater Jon Svensson som opholdt sig i sitt hjemland fra 23. juni til 17. september. Den navnkundige islending og jesuit var innbudt av selve den islandske regjering og blev vist megen opmerksomhet under sit besök.

Helbrägdagörelsema i Lourdes ämne för doktorsavhandling
Vid Paris’ universitets medicinska fakultet blev nyligen medicinaren Mounier promoverad till doktor. Hans avhandling hade till ämne: »Några helbrägdagörelser i Lourdes». Avhandlingen behandlade tre fall av omedelbart och fullständigt botande av personer, som förut av fullt kompetenta läkare förklarats för absolut obotliga. Detta är ett tecken på hur läget i Frankrike förändrat sig: för ej länge sedan skulle det hava varit otänkbart att förelägga prövningskommissionen en doktorsavhandling, som bekräftar helbrägdagörelserna i Lourdes.