Från Credos torn

Fra Reykjavik meddeles at Islands Apostoliske Vikar Hs. Höiærverdighet biskop Meulenberg den 11. nov. vendte tilbake fra sin reise på kontinentet. Han fölgtes av en pater og en legbror som skal virke på Island. Paterens navn er Franz Ubaghs, og han er hollender av födsel. Han tilhörer, som de övrige geistlige på Island, kongregasjonen Marias Selskap. Menigheten i Reykjavik hadde samme aften en festlig sammenkomst for å önske sin avholdne overhyrde tillykke med navnedagen – det var jo tillike Sankt Martins dag – og hilse på de nya apostoliske arbeidere, hvis komme vakte stor glede.

Såsom en följd av Lateranfördraget ha skolmyndigheterna i hela Italien på det mest lojala sätt åter upptagit religionsundervisningen på skolornas program. Därvid följa de helt och hållet de anvisningar, som givas av den katolska hierarkien. Biskoparna ha också till skolmyndigheterna uttalat sin tillfredställelse. Religionsundervisningen ges nu med fullständig regelbundenhet i skolorna i full samklang mellan de andliga och världsliga myndigheterna. Även från familjefäderna ha skolorna fått mottaga talrika tacksamhetsbetygelser. Inga av de fruktade svårigheterna ha inställt sig och lärjungarna följa även religionsundervisningen med det största intresse. Även lärarna ha erkänt att religionsundervisningen ej blott icke inkräktar på de övriga ämnena utan även utövar det mest gynnsamma inflytande på skolans allmänna arbete och lärjungarnas karaktärsdaning.

den österrikiska hären har ett katolskt tyskt soldatförbund bildats, som satt som sitt mål att vårda de religiöst-sedliga idealen. Redan tillhöra 700 soldater förbundet.

Österrike har länge varit skådeplatsen för en vida utbredd avfallsrörelse från den katolska Kyrkan. Näst efter Ryssland kommer Österrike i fråga om intensiv antireligiös propaganda, vilken då i synnerhet gynnats av det mäktiga socialistiska partiet. På den sista tiden synes denna riktning vara stadd på återtåg och en ännu mer utbredd rörelse för återgång till den katolska Kyrkan har gjort sig märkbar. De statistiska siffrorna, som finnas tillgängliga från alla Wiens församlingar över avfall och återgång, giva en betecknande bild av de andliga rörelserna i den österrikiska förbundshuvudstaden. År 1928 voro redan återgångarna till Kyrkan 15 proc. talrikare än avfallen, och under det andra kvartalet av innevarande år har denna procentsiffra redan stigit till 22. Den starka dragningen till Kyrkan visar sig i synnerhet i arbetarekvarteren. Den intensiva propagandan för avfall från Kyrkan har just fått en verkan, motsatt den avsedda. De enskilda individerna ha därigenom tvingats till en djupare eftertanke inför de religiösa problemen. Fritänkarnas arbetsmetoder ha också skapat andliga martyrer. De som komma i tillfälle att samtala med dem som återvänt till Kyrkan, ha kunnat konstatera, att en genomgripande andlig förändring skett med dessa människor.

Japan hölls nyligen en kongress av föreståndarna för 758 kvinnliga fortsättnings- och fackskolor. Där var även en katolsk präst från ett parisermissionssällskap närvarande och diskuterade uppfostringsfrågor tillsammans med buddistiska bonzer och protestantiska pastorer. Så småningom leddes på det mest vänskapliga sätt samtalen in på religiösa frågor, och det beslöts att i framtiden även religionsundervisning skulle införas i skolorna. Endast gemensamma böner och samfällt företagna religiösa ceremonier förbjödos. Sålunda blir det även tillåtet för dem, som så önska, att i skolorna av kompetenta katolska lärare åtnjuta romerskt-katolsk religionsundervisning.

Filippinerna, som på grund av sin naturskönhet kallas österlandets pärla, äro också en av världens mest katolska trakter. Under det att Kina med en befolkning av 450 millioner människor endast räknar 2 ½ millioner katoliker och Japan bland 60 millioner ej har mer än 89,000 katoliker, ha Filippinerna med en befolkning av 11 millioner ända till 10 millioner katoliker.

Rom, världskyrkans centrum, har den sista tiden varit rik på stora händelser? En del av dem har redan omtalats i den svenska pressen, t. ex. den italienska konungafamiljens besök i Vatikanen och påvemässan i Sankt Peterskyrkan, då Pius XI firade sitt gyllene prästjubileum. För att förbereda sig till denna minnesfest höll den hl. Fadern från den 8 till den 14 december exercitier, under vilken tid inga mottagningar höllos i Vatikanen.

Den 12 december var ett hemligt och den 19 ett offentligt konsistorium. Därvid kreerades 5 nya kardinaler, i det att följande kyrkliga dignitärer erhöllo den romerska purpurn: Mgr. Gonçales Gerejeira, patriark av Lissabon, Mgr. Alois Lavitrano, ärkebiskop av Palermo, Mgr Dalmazio Minoretti, ärkebiskop av Genua, Mgr Josef Mac Rory, ärkebiskop av Armagh och Mgr Jean Verdier, ärkebiskop av Paris.

Söndagen den 15 december var en stor högtidlighet i Sankt Peterskyrkan. Då saligförklarades nämligen över 200 engelska martyrer, som under Henrik VIII:s, den blodiga Elisabets, Jakob I:s och Karl I: s tid offrat sina liv för sin katolska tro och sin trohet mot den apostoliska Stolen. Denna salighetsförklaringsprocess upptogs redan under det förra århundradet och omfattade 360 martyrer. Den 29 december 1886 saligförklarades 54 av dessa av Leo XIII. Den 13 maj 1895 vederfors samma ära 9 andra. Av de återstående uttogs på det katolska Irlands bön ärkebiskop Oliver Plunket av Armagh och saligförklarades av Benedictus XV i maj 1920.

Sedan fristaten Irland trätt i diplomatiska förbindelser med den Heliga stolen, har påven upprättat en nuntiatur i Dublin. Till den förste apostoliske nuntien har utnämnts Mgr Pasquale Robinson, förut apostolisk delegat på Malta och ännu tidigare apostolisk visitator i Palestina.

Mellan vissa medlemmar av det jugoslaviska episkopatet och den jugoslaviska regeringen ha förhandlingar förts angående ett lagförslag för nyordnandet av förbindelserna mellan den katolska Kyrkan och den jugoslaviska staten. Det tros, att denna lag inom den närmaste tiden skall undertecknas.

I Rom har nyligen ett sammanträde hållits av den internationella kommittén för de eukaristiska världskongresserna. Jämte med förberedelserna för 1930 års kongress, vilken, som redan är bekant skall hållas i Kartago nästkommande sommar, sysselsatte sig denna kongress redan med den därpå följande eukaristiska världskongressen. Det bestämdes, att 1932 års stora internationella eukaristiska manifestation skall hållas i Irlands huvudstad Dublin.

Nästan dagligen ha under december månad gåvor kommit till Rom med anledning av den hel. Faderns 50-åriga prästjubileum. Den tyska riksregeringen sände en utsökt porslinsservis, omfattande 500 delar, den spanske ambassadören överräckte á sin regerings vägnar en rikt graverad tung silverplatta, den österrikiska regeringen skänkte en stor oljemålning av den nyligen döde målaren Blaas, föreställande den eukaristiska världskongressen. En mängd gåvor ha skickats för att understödja den katolska Kyrkans världsmission och dyrbara böcker ha givits till det vatikanska biblioteket. Som ett vittnesbörd om påvedömets universella anseende ha talrika gåvor även inströmmat från den hedniska världen. Bland de intressantaste gåvorna från den katolska världen må nämnas en bok, som utgivits av Centralkommittén för firandet av Pius XI:s 50-årsjubileum såsom präst. Dess titel är: »Pius XI och den katolska aktionen». Den är 614 sidor, kostar 20 lire och kan fås Via dei Cestari 21. I den innehållas alla skriftliga aktstycken och alla tal av Pius XI, som på något sätt beröra den katolska aktionen, och de ha ordnats kronologiskt efter olika synpunkter. Det tidigaste dokumentet, som anföres, är ett telegram av den 6 februari 1922, samma dag, som Pius XI valdes. Det sista är ett påvetal till den katolska belgiska ungdomen den 27 september 1929. Det finns flera register, bl. a. ett innehållsrikt sakregister. Bland ämnen där må nämnas: Action française, Apostolat, Caritas, Kino, Konkordat, Nöjen, Uppfostran, Eukaristi etc.

England äro uppfostringsfrågorna nu synnerligen aktuella. Som bekant har den engelska regeringen för avsikt att föreslå parlamentet ett höjande av den skolpliktiga åldern, detta även i avsikt att minska den omfattande arbetslösheten. Detta skulle betyda, att i England ungefär 450,000 barn mer komma att besöka skolorna, vilket naturligtvis skulle fordra en betydlig utökning av skollokalerna och av lärarkrafterna. Den för ej så länge sedan i London hållna biskopskonferensen befattade sig framförallt med skolfrågan. Ärkebiskop Downey av Liverpool manade därvid allvarligt Englands katoliker att vaka över att de genom deras medverkan valda parlamentsmedlemmarna höllo sina löften att vaka över de katolska skolornas fulla likställighet med de offentliga. Bl. a. yttrade han: »Katolikerna må tillhöra vilket parti som helst däremot är intet att invända. Jag väntar och fordrar blott ett av dem, att de sätta sin katolska tro högre än allt annat». Sin fordran om fullständig jämställdhet mellan de katolska och statliga skolorna motivera katolikerna först och främst därigenom att de ju genom sina skatter bidraga till underhållet av statens skolor. Om ej de katolska skolorna finge sin rättvisa proportion av statsbidragen till skolorna, skulle alltså de katolska medborgarna vara tvungna att två gånger bidraga med penningmedel till skoländamål.

Holland blomstrar den katolsksociala rörelsen. Detta beror framförallt på biskoparnas energiska initiativ. Bland dem intar Mgr Aengenent en ledande ställning, och han låter intet tillfälle gå sig förbi att med ord och gärning ingripa, manande och hjälpande. Bl. a. har han eftertryckligt uppfordrat det katolska prästerskapet att verksamt befordra de katolska stånds- och fackorganisationerna. Den hos oss välkände Mgr Diepen av Herzogenbusch har utgivit en förordning, som anbefaller en efter bestämd metod genomförd skolning av ungdomsledare. Även ledarna av den kvinnliga ungdomen skola få en systematisk utbildning, och särskilda kurser inrättas därför.

Belgiens katolska föreningar äro organiserade i ett hela landet omfattande och 500,000 medlemmar räknande förbund. Vid dess för kort tid sedan hållna årskongress behandlades en mängd viktiga tidsfrågor. Finansministern Houtard förklarade, att regeringen ville driva en katolsk, »d.v.s. en alltigenom social politik. Katolikernas parti måste vara ett parti för social hjälp och uppryckning». Därför måste bl. a. skattesystemet förändras med särskilt hänsynstagande till de barnrika familjerna, byggnadsverksamheten för uppförande av billiga bostäder måste gynnas, socialförsäkran genomföras m. m. För att befordra sparsamheten borde arvsskatten nedsättas med 50 % och de av socialisterna införda progressiva beskattningsmetoderna måste upphävas. Vidare borde åtgärder vidtagas för höjandet av den offentliga moralen och för ungdomens skolande för senare politiska strider. Ett hyllningstelegram sändes till den hel. Fadern.

De moderna kommunikationsmedlen användas alltmer i den katolska missionen. Nyligen mottog den hel. Fadern i audiens bland åtta maristmissionärer, som skulle resa till Salomonöarna och Nya Kaledonien, även den tyska flygarmissionären P. Bernhard Tönnies. Han var flygare under kriget och har genomgått den tekniska utbildningskursen vid flygskolan i Düsseldorf. Flygväsendet synes kallat att i Oceaniens mission spela en betydande roll. Avstånden äro stora och samfärdseln på havet med lätta båtar är mycket farlig. Där ha under de sista årtiondena omkring 20 maristmissionärer omkommit i vågorna under sina färder från en station till en annan. Hydroplanet förkortar de väldiga avstånden och tillåter en landning varsomhelst invid de talrika ögrupperna. På så sätt förminskas icke blott resetiden utan även kostnaderna och risken. Under 30 år har missionen nu arbetat på Salomonöarna och därunder gjort utomordentliga framsteg. Från juli 1928 till juli 1929 döptes där 2,327 hedningar. Den katolska befolkningen räknar nu 10,809 själar.

I sammanhang med Kyrkans intresse för flygväsendet må nämnas, att arbetena redan påbörjats för byggandet av en vatikansk flyghamn väster om de vatikanska trädgårdarna. De italienska firmorna för byggande av aeroplan »Avio» och »Savoia» ha för avsikt att vid lämpligt tillfälle skänka påven ett med tre motorer försett jätteplan – även det ett tidens tecken.