Från Credos torn

I sidste Hefte af »Religion och Kultur», Sveriges religiöse Reformforbunds Tidskrift, har Prof. Efraim Briem i Lund skrevet en værdifuld Mindeartikel om Edv. Lehmann.

Den nevner de to Fejl, som Lehmann særlig fandt ved Nutidskristendommen: Skolastik og sekterisme.

Ved det förste forstod han, at de kristne Sandheder udtrykkes i Ord og i Begreber, som er Nutidsmennesker fuldstrendig fremmede, en Arv fra Kirkefædrene, som »med Dogmernes Jerngreb lægger sig lammende over det religiöse Liv».

Ved Sekterisme forstod han Tilböjeligheden til at isolere det kristne Liv fra Kulturlivet, fra Livet i Verden.

Jeg er ikke sat til Credos »Argus», men som den Rævepels jeg er, tör jeg maaske alligevel göre den höjstærede Redaktion opmærksom paa at have Kikkerten paa Credos Taarn vendt mod det Punkt i Horisonten, hvorfra ovenstaaende Taagedannelser rejser sig. Er det ikke Taagetale, naar man mener een Ting og istedet for nævner en anden? Man mener »Nutidsprotestantisme» og siger Nutidskristendom. Man mener en Religion, som kan sættes i System,som ikke er rent individualistisk og udflydende, og bralrer op om »Skolastik», som man tror, er det værste Skældsord, der findes i et ægte protestantisk Leksikon. Man taler om »Fejl» og man nævner som Eksempler:

1) en Arv fra Kirkefædrene, som havde den Fejl, at de kunde tænke og sige hvad de tænkte:

2) Sekterisme, som er en nödvendig Fölge af Protestantismens inderste Væsenskærne: den frie Forsknings Princip. Er Sekterisme en »Fejl» ved Protestantismen, da er hele Protestantismen med Rub og Stub en eneste stor Fejltagelse.

Professor Edv. Lehmann har sagt det; Prof. Efraim Briem i Lund genkalder det i vor Erindring »lest ne forget», og Prof., Dr. S. Michelet i Oslo kommer ganske uafhængigt til de samme Resultater.

Saa meget viser Kikkerten fra Credos Taarn.
/T. Wolfisberg

 

Tyskland
De tyska katolikernas generalförsamling äger i år rum den 4–7 september i Münster i W., där katolikdagar höllos redan 1852 och 1885. Av särskild betydelse blir firandet av 1500-årsjubileet till minne av den helige Augustinus. Den 8 september företages en vallfärd till Guds Moder av Telgte. En utställning av nutida religiös konst kommer att anordnas, omfattande arkitektur, plastik, måleri och konsthantverk, varjämte en historisk utställning av gamla Münsterkonstverk planeras.

Då 900-årsdagen av grundläggningen av kejsardomen i Speyer a. Rh. i juli månad högtidligt firades, ägde den första eukaristiska kongressen för länder med tysktalande befolkning rum. Kongresshögtidligheterna öppnades av kardinal Faulhaber i egenskap av apostolisk legat.

Katolska akademikerförbundet avhåller en konferens i Salzburg den 30 augusti–3 september. Grundtemat kommer att bliva: Kristus och den moderna människans kallelsegärning.

Protestantisk bibelpropaganda
I Queen’s Hall har brittiska bibelsällskapets årsmöte nyligen ägt rum. Av årsberättelsen framgick, att under 1929 12,175,292 bibelexemplar försålts. I Kanada och Newfoundland blevo under ett enda år 479,170 exemplar distribuerade, i Australien 255,284 och å Nya Zeeland 30,566. Varför har ännu icke något katolskt sällskap grundats, som på ett liknande sätt kunde sprida den heliga Skrift i millionupplagor över världen?

Vid katolska kvinnoförbundens 8:de internationella kongress i Rom närvoro 300 delegerade. Kardinal Ceretti har av påven utsetts till protektor efter kardinal Merry del Val, som före sin död utarbetat ett hälsningstal till kongressen, vilket av kardinal Ceretti upplästes. Kvinnounionen omfattar 54 förbund, representerande 28 nationer. De kvinnliga ungdomsföreningarna räkna 2 millioner medlemmar i 13 olika länder. En utställning var anordnad, omfattande litteratur och tidskrifter samt statistiska tabeller, vilka belyste unionens verksamhet.

Fransk katolsk aktivitet
Frankrikes katoliker anordna för närvarande stora möten i olika städer. I Lille hava 80,000 män, tillhörande katolska nationalförbundet, under ledning av sin biskop Mgr. Liénart vid en sammankomst framställt krav på undervisningsfrihet och protesterat mot enhetsskolan, mot skolmonopolet, genom vilket familjen berövas sina rättigheter och all kontroll över barnens uppfostran överflyttas på staten. Liknande möten hava ägt rum i Clermont-Ferrand med 20,000 deltagare, i Yvetot med 18,000 deltagare och i Chateaudun med flera tusen deltagare. Dessa kraftiga manifestationer hava haft till följd, att de officiella kretsarna i Frankrike inse, att något håller på att förändras i det katolska Frankrike. Man har trott, att katolikerna icke kunnat prestera annat än banala ordprotester, och blev så mycket mer förvånad, då General Castelnau – efter Herriots aggressiva förklaring omkring 1924 – lyckades på några månader sammanföra 2 millioner män i de franska katolikernas nationalförbund. I samma mån som »katolska aktionen» går framåt, avtager antiklerikalismen. Alltmera sällan skriva de stora tidningarna nu antikyrkligt.

Vatikanstaden
På senaste tiden ha i pressen gång efter annan setts meddelanden om att påven allvarligt ansatts av sitt gamla lidande (blåsjukdom). Under den ansträngande helgonförklaringsakten i juni i S:t Peterskyrkan, vilken tog fyra timmar i anspråk, påstås han hava överansträngt sig, vilket skulle hava haft till följd, att sjukdomen förvärrats. Det påvliga statssekreteriatet har emellertid meddelat, att påven icke ens efter den stora akten i S:t Peterskyrkan unnade sig någon vila utan genast gav audiens för kardinaler och pilgrimståg o. s. v. och därvid höll tal. Även senare har han dag efter dag mottagit audienssökande och utan minsta inskränkning ägnat sig åt sina vanliga, väldiga arbetsuppgifter. Det är lätt att förstå, att man i påvens närmaste omgivning mången gång frågar sig, hur han vid sin ålder kan gå i land med allt detta och om icke fara för ett fullständigt sammanbrott föreligger. Då dessa farhågor vid ett tillfälle framfördes till påven själv, svarade han leende, att det just är arbetet, som håller honom frisk.

Under det till den 30 juni i år förlängda jubileumsåret hava pilgrimståg med 126,922 pilgrimer anlänt till Rom.

Den rysk-ortodoxa metropoliten Dionysius, som för närvarande befinner sig i Polen, har sänt påven en skrivelse, vari han betygar det ortodoxa Rysslands tacksamhet för Vatikanens manifest till förmån för de av bolsjevikerna förföljda kristna. På påvens initiativ hava hela världens religionssamfund avgivit protester och anordnat soningsgudstjänster och på så sätt kraftigt reagerat mot sovjets . oerhörda tilltag att söka utrota religionen ur det ryska folkets själ. Han ville ännu en gång betona, att den i utlandet vitt utbredda uppfattningen, att det ryska folket utan motsägelse funnit sig i religionsförföljelserna, är fullständigt felaktig. Den oerhörda terror, som utövas, är enda anledningen till stillatigandet gentemot de bolsjevikiska illdåden.

De senaste nybyggnadsarbetena i Vatikanstaden föra tanken tillbaka till den kyrkliga byggnadsverksamhetens blomstringstid vid medeltidens slut och ställa i detta avseende påven Pius XI sida vid sida om de stora renässanspåvarna. Mer än 1,000 arbetare äro för närvarande sysselsatta vid Vatikanens ny- och ombyggnader. Ett nytt pinakothek för Vatikanens väldiga samlingar av målningar är bland annat under uppförande.

Icke-katolska läkare besöka Lourdes
Ett sällskap, bestående av 100 engelska och amerikanska läkare, som befinner sig på studieresa till franska badorter, ha nyligen besökt Lourdes. De anhöllo om företräde hos biskopen av Lourdes, Mgr Gerlief, som på det vänligaste mottog dem. En av läkarna höll ett tal, vari han gav uttryck åt sin och sina reskamraters glädje över att få besöka en så världsberömd plats, som oberoende av livsåskådning, måste nalkas med den djupaste vördnad. Biskopen ledsagade personligen sina gäster till grottan och altarna. De besökte därefter medicinska upplysningsbyrån, där byråns överläkare redogjorde för några fall av underbara helbrägdagörelser.

Det store. St. Olavsjubileum var begunstiget av det herligste sommervær og var overmåte vellykket. Foruten biskop Olav Offerdahl deltok de apostoliske vikarer for Sverige, Danmark og Finland samt biskop Pearson av Lancester (England). Den siste feiret den höitidelige pontifikalmesse i det nye kapell på Stiklestad, hvor en menneskemengde på 30-40.000 var samlet. Katolikkenes antall anslåes til ca. 450, hvoriblandt adskillige fra våre naboland, samt et særskilt fransk pilegrimstog fra Normandie på 140 deltagere. Dypt blev det beklaget at erkebiskopen av Rouen, den islandske biskop og biskopen av Osnabrück var blitt forhindret i å komme. Særlig Hs, Höiræverdighet biskop Meulenberg vilde været hilst med jubel. Han förer jo titelen »biskop av Holar» der i middelalderen stod under erkesætet i Nidaros. Höitidelighetene vil forövrig bli viet en nærmere omtale i neste nummer av »Credo».

Österrikes katolska folkförbund har firat minnet av sin 20-åriga tillvaro med högtidstal av furstärkebiskopen kardinal Piffl, D:r Seipel och förre rikskanslern D:r Wilhelm Marx. Dessutom förekommo föredrag om själavård och katolsk folkrörelse, katolikernas uppgifter i samhälle och stat, kulturarbetet i nutiden, katolikernas folkbildningsarbete, katolikerna och teatern, folkförbundsarbetet i det förgångna och i framtiden m. m.

Den anglikanska kyrkans nya kris har behandlats i en artikel i »La Croix» med anledning av att engelska högkyrkans andliga ledare nyligen i London dryftat det spända förhållandet mellan högkyrkan och staten. Biskopen av Winchester förklarade: »Sedan reformationen har det icke varit en svårare kris än den nuvarande konflikten mellan den andliga och världsliga makten». Den anglikanske ärkebiskopen av York yttrade: »De ansvariga kyrkliga myndigheterna stå inför en avgrund. De meningsskiljaktligheter, som uppstått mellan de kyrkliga och statliga auktoriteterna göra det sannolikt, att den tid snart skall komma, då svårigheterna visa sig olösliga». Den anglikanske biskopen av Durham ansåg, att enda utvägen vore en skilsmässa mellan stat och kyrka.

Skolstrid i England
En ny nationell skolkamprörelse har påbörjats, ledd av Liverpools katolska skolledareförening. Å en konferens, besökt av skolledare och ledande pedagoger har en resolution fattats, i vilken det heter: »Det nya uppfostringslagförslaget är ett lömskt försök att förstöra våra skolors katolska karaktär, då det innebär en vägran att erkänna katolikernas rätt att uppfostra, sina barn katolskt. Vi förkasta enhälligt förslaget och uppmana alla katoliker i England och Wales att förhindra dess antagande genom parlamentet.» Resolutionen har tillställts alla pastorsämbeten med anmodan att omedelbart sammankalla församlingsmedlemmarna till protestmöten, vilken uppmaning redan i stor utsträckning följts.

Eukaristiska världskongressen å Irland 1932
Vid denna kongress kommer även 1500-årsminnet av Irlands omvändelse till kristendomen att firas. År 432 sändes den helige Patrik av påven Cölestin att förkunna evangelium för irländarna. De storartade följder, denna sändning haft icke blott för irländarna utan för de följande århundradena även för Europa i dess helhet, äro väl bekanta. Irland har sänt en hel här av lärda och präster, munkar och missionärer till de engelska kolonierna och Förenta Staterna. Nya Zeeland och Australien hava framför allt irländare att tacka för sin katolicism. Även en stor del av det amerikanska kleresiet är av irländskt ursprung.

Katolsk aktion i Mexiko
Det mexikanska prästerskapet arbetar oförtrutet på reorganiserandet av den katolska aktionen, som så hårt drabbats av förföljelserna. Ärkebiskopen av Mexiko har låtit en kommission utarbeta nya statuter, som nu trätt i kraft. Enligt desamma bildar den mexikanska katolska aktionen en enda organism, i vilken all katolsk verksamhet harmoniskt uppgår under prästernas ledning.

Statistik
Det finns omkring 312,000 katolska präster i världen, d. v. s. 1 präst på 6,000 invånare. I Europa finnas 200.324, d. v. s. 1 präst på 2,000 invånare.

I övriga delen av världen finnas blott 112,000 präster, d. v. s. 1 präst på 14.000 invånare. I Canada finnas något mer än 6.000 präster, d. v. s. 1 präst på 800 katoliker och 3,900 icke-katoliker. I Afrika 1 präst på 400 katoliker och 82,000 icke-katoliker. I Japan 1 präst på 880 katoliker och 220,000 icke-katoliker. I Kina 1 präst på 800 katoliker och 180.000 icke-katoliker. I Indien 1 präst på 860 katoliker och 100.000 icke-katoliker.

En ny böneorden i Frankrike
I Frankrike har av cisterciensernunnor bildats en ny sammanslutning, som uteslutande skall hava till ändamål att i Marnedalen dag och natt bedja för de i världskriget fallna. Nunnorna leva fullständigt avskilda från yttervärlden och hava avlagt löfte om ständig tystnad. Deras föda är den enklast tänkbara; de äta varken kött eller fisk. Runt om deras hus ligga amerikanska, australiska, engelska, franska, kanadensiska och tyska kyrkogårdar. Hundratals gravar hava blott denna inskrift: »Här vilar en soldat, tillhörande … regementet, känd blott av Gud». På många finnas endast ett enda ord: »Obekant». Särskilt dem gäller nunnornas bön.