Från Credos torn

En opsigtsvækkende konversion
Den kendte protestantiske Teolog Professor Dr. Erik Peterson, der indtil 1930 var Ordinarius i Kirkehistorie og nytestamentlig Exegese ved Universitetet i Bonn, er i Rom gaaet over til den katholske Kirke. Prof. Peterson er Forfatter til mange værdifulde Studier paa det arkæologiske og patristiske Omraade. Hans Hovedværk er udkommet. hos Vandenhoek og Reprecht, Göttingen, og bærer Titlen: »Heis Theos» (En Gud). I den standende teologiske Kamp i Tyskland har han grebet ind ved en Række Artikler, men først og fremmest gennem sine Taler: »Hvad er Teologien?» (Bonn, Forlaget Cohen) og »Kirken» (Forlag Beck, München). / H. R.

Vatikanstaden
Vatikanstadens befolkning utgöres av 639 personer, därav 495 italienare, 118 schweizare (gardesofficerare och soldater), 8 fransmän, 8 tyskar, 3 spanjorer, 2 holländare, 1 abessinier, 1 norrman och en österrikare.

Av kardinalkollegiets 70 platser äro f. n. blott 59 besatta. Dessa innehavas av 5 kardinalbiskopar, 50 kardinalpräster och 4 kardinaldiakoner. 47 äro världspräster och 12 ordensmedlemmar.

Programmet för pilgrimsfärden med anledning av »Rerum novarums» 40-årsdag kommer att få följande utseende. Den 14 maj: kl. 9 fm. helig mässa i Lateranbasilikan. Besök vid påven Leo XIII:s grav där. Kransnedläggning vid graven samt vid arbetarmonumentet å Laterangården. Avtäckande av en minnestavla. Kl. 4 em: minnesfest. Den 15 maj: kl. 8 fm. helig mässa av påven Pius XI i S:t Peterskyrkan. Senare på dagen stor påvlig audiens. Den 16 maj har intet officiellt program. Den 17 maj: kl. 6 em. högtidligt Te Deum och avslutande av pilgrimsfärden i kyrkan S. Maria Maggiore.

Påven har i skrivelser till kardinal Sincero, sekreterare i kongregationen för den orientaliska kyrkan, och kardinal Pompilj, generalvikarie för Rom, framhållit 1500-årsminnet av konciliet i Efesus som en grundton i det nya året. Det är av stor betydelse, betonar påven, att alla katoliker närmare lära känna det stora konciliet i Efesus (som hölls 431 under påven Celestin I), dess historia och högst betydande innebörd, och högtidligt fira minnesdagen. Minnesfesten skall framför allt ägnas orientalerna, för vilkas kyrkohistoria den nestorianska striden hade så vittgående följder och bland vilka på senare tiden strävanden göras att återförena nestorianernas sista utlöpare med Moderkyrkan.

Kulturkampen i Litauen
Kulturkampen i Litauen, varom dagspressen innehållit kortfattade meddelanden, synes icke i något avseende stå efter den mexikanska kulturkampen vad metoderna beträffar. Vi rekapitulera här de viktigaste händelserna och erinra om att regeringsmakten är grundad på nationalistisk diktatur. Den 11 januari blev förre finansministern och nuvarande ledaren för »Katolsk aktion», D:r P. Karvelis häktad och på grund av föregivet störande av ordningen på 3 månader sänd till det illa beryktade koncentrationslägret i Varnai. Likaså blev generalsekreteraren för Litauens katolska studentförbund J. Staupas och ordföranden för den katolska studentföreningen vid Kannas’ universitet J. Meskanskas av liknande skäl skickad till koncentrationslägret på 6 månader. Samtidigt blevo fyra präster och nio katolska studenter åtalade, därför att de protesterat mot kulturkampdiktaturens sorgliga förvillelser. Genom hemlig order från postverket konfiskerades å alla poststationer biskoparnas gemensamma herdabrev, i vilket de protestera mot regeringens konkordatbrott. Postverket befallde vidare genom hemligt tjänstetelegram alla poststationer att öppna alla skrivelser från »Katolsk aktion» och det katolska ungdomsförbundet och att konfiskera alla »statsfientliga» skrivelser. Som »statsfientliga dokument» skulle bl. a. alla skrivelser från biskoparna till prästerna betraktas ävensom en upplysningsskrift om den av regeringen genom brott mot konkordatet åstadkomna upplösningen av det katolska skolförbundet. För att avvärja regeringens angrepp på Kyrkan hava katolikerna grundat ett »aktionsutskott», som i sitt första upprop manar till motstånd mot alla regeringshandlingar, som strida mot statsförfattningen och konkordatet. Däremot skola alla lagliga påbud från regeringen lojalt följas. Samtidigt uppmanas katolikerna att bojkotta regeringspressen, som under »neutralitetens» skylt går de makthavandes ärenden. »Katolsk aktions» tidning har på kort tid fått sitt abonnentantal fördubblat tack vare förföljelsen.

Senare hava inemot 50 präster anklagats för högförräderi och komma att ställas inför krigsrätt, sammansatt blott av officerare. Domen kan komma att lyda på 10 års fängelsestraff och mot densamma får icke appelleras. Prästerna anklagas för uppror mot statsförvaltningen, emedan de i fullt samförstånd med sina biskopar från predikstolen högtidligen protesterat mot den nationalistiska regeringens fortsatta författnings- och konkordatbrott. Predikningarnas innehåll noterades av i kyrkan närvarande poliser. Efter gudstjänsten gjordes försök att anställa förhör med prästerna, vilket emellertid icke lyckades, då dessa förklarade, att de blott inför sina biskopar voro ansvariga för innehållet i predikningarna. Likväl uppsattes protokoll med tillhjälp av partiagitatorer och frivilliga krafter, som varit närvarande i kyrkan (mest socialister och kommunister), och på grundvalen av detta protokoll kommer processen att öppnas.

För att muntligen informera den heliga stolen om det svåra läget har den apostoliske nuntien Mgr Bartoloni avrest till Rom.

Några icke-katolska pressröster om äktenskapsencyklikan
Chicagotidningen »Tribune» skriver, att äktenskapsencyklikan är det sensationellaste påvliga dokumentet efter Leo XIII:s Rerum Novarum, och anser densamma vara det viktigaste på moralens område sedan Gregorius VII:s århundrade. – Enligt »Morning Post» bekämpar encyklikan Lambethkonferensens resultat. – »Times» är av den åsikten, att det kommer att talas om denna påvliga encyklika under århundraden framåt på grund av dess doktrinära allvar.

»Världens mest välgörande man.»
Detta hedersnamn har framlidne benediktinerpatern Lukas Etlin erhållit av påven Pius XI. Sin stora hjälpverksamhet började Pater Lukas S:t Josefsdagen 1920, och den gällde huvudsakligen tyska och österrikiska präster och kloster, som genom världskriget råkat i svårt trångmål. Hur många religiösa institutioner, prästseminarier och kloster har icke den ädle prästen och ordensmannen räddat från undergång! Huru många prästkandidater har han icke bisprungit, så att de kunnat nå fram tilI examen! Hur många amerikanska familjer satte han icke genom sin mycket spridda tidning »Tabernakel och skärseld» i förbindelse med sina skyddslingar och skaffade dessa så nödiga medel till studier! Tusentals dollars sändes under kriget till Tyskland och Österrike tack vare Pater Lukas och lindrade överallt tryckande nöd. Det torde finnas få kloster i Tyskland och Österrike, som icke bevara den store välgöraren i tacksamt minne. I december 1927 rycktes han plötsligt bort ur livet, men hans minne lever kvar i tusendens tacksamma hjärtan. Ärkeabboten D:r Norbert Weber O. S. B. har nyligen författat en minnesskrift om honom, vari han skildrar denne sällsynte mans verksamma och rikt benådade liv.

President Hoover och Luther
Englands kände katolske socialskriftställare G. K Chesterton befinner sig f. n. på föredragsresa i Förenta Staterna. Han har begagnat en mycket uppmärksammad kontrovers mellan president Hoover och några ledande personligheter inom den amerikanska katolicismen för att belysa ett par huvudsvagheter hos det moderna tänkandet. Här nedan meddelas ett utdrag ur hans i engelska och amerikanska tidningar offentliggjorda inlägg.

I Förenta Staterna inträffade nyligen en händelse, som förtjänar det största beaktande. Händelsens huvudperson är den amerikanske presidenten Hoover, och den rör sig om den av alla amerikaner högt i ära hållna principen om boskillnad mellan stat och kyrka, vilken innebär, som man tror, statsregeringens absoluta neutralitet gentemot varje religion. President Hoover hade sänt en lyckönskningsskrivelse till ett lutherskt förbund med anledning av en årsfest, som gällde Luther och lutherdomen. I varma ordalag lovprisade han i brevet den tyske munkens verk och förklarade, att Luther gjort världen en utomordentligt stor tjänst genom uppställandet av grundsatsen, att stat och kyrka borde vara skilda. Pater Burke, en katolsk präst i Washington, protesterade mot detta uttalande och förklarade, att presidenten icke upprätthållit sin opartiskhet. Dessutom vore presidentens historieuppfattning fullkomligt ohållbar.

Händelsen är mycket intressant. Den ger anledning till att närmare belysa några av det moderna tänkandets huvudbeståndsdelar. Framför allt ger den belysning åt det faktum, att de moderna protestanterna många gånger äro begeistrade för den protestantiska traditionen blott då de helt förgätit dess innehåll. Att Luther gått in för kyrkans skiljande från staten är ungefär motsatsen till den historiska sanningen. För sin seger har ju Luther egentligen att tacka den på hans tid präglade formeln och dess praktiska genomförande: Cujus regio, ejus et religo – regenten bestämmer bekännelsen. Icke stat och kyrka, men verksamheten i världen och religiöst tänkande har Luther skiljt.

För befrämjande av barnens tidiga kommunion
har kardinalärkebiskop Bertram av Breslau utsänt en rundskrivelse, vari det heter bl. a.: »Erfarenheterna under alla tider och i synnerhet under de två senaste årtiondena ha visat vilket djuptgående inflytande barnens vänjande vid ett tidigt och ofta upprepat mottagande av den heliga kommunionen har såväl på deras inre liv som ifråga om bevarandet för förförande lockelser från omgivningens sida. Icke minst betydelsefullt är det inflytande, denna praxis har på familjelivet i de smås hem. Också är det av värde, att i tider av nöd och glädjelöshet högre glädjekällor öppnas för barnen för att motverka sinnets förråande. Det har varit många hinder att övervinna och många fördomar stå ännu hindrande i vägen. Att undanröja dessa i kampen mot indifferentismen är en av själavårdens viktigaste uppgifter. Föräldrar och lärare kunna härvidlag lämna prästerskapet ett verksamt och många gånger oumbärligt stöd.»

Professor Joseph Mausbach
D:r Joseph Mausbach, professor vid universitetet i Münster, har avlidit nära 70 år gammal. I Sveriges katolska kretsar var han högt uppskattad på grund av de offentliga föredrag i katolsk moralteologi han på Biskop Mullers initiativ höll i Stockholm, Göteborg och Malmö hösten 1924. Hans verksamhetsområde var mycket stort: han var lika mycket politiker som själasörjare och vetenskapsman. Hans insatser för det nya, republikanska Tyskland, hans apologetiska föredrag och skrifter, som krävde avgörelse från åhörarens och läsarens sida, hans forskningar inom etikens vetenskap: allt detta bildar ett livsverk, resultatrikt och representativt för den tyska katolicismen och dess kulturella rang. Mest betydande är hans bok om den helige Augustini etik, ett förblivande minnesmärke över hans vetenskapliga verksamhet.

Bröllopsfesten i Sofias katedral
I det i »Credo» förut omnämnda påvliga julaftonstalet till kardinalerna vände sig påven med skärpa mot de falska rykten, som äro i omlopp beträffande den ortodoxe bulgariske konungen Boris’ bröllop med den katolska italienska prinsessan. Avsikten med de falska ryktena var att misstänkliggöra katolska Kyrkan för inkonsekvens vid behandlingen av blandade äktenskap framför allt på så sätt, att man ville låta påskina, att Kyrkan, när det gällde en kungaförmälning, frånginge sin eljest obönhörliga principfasthet. I verkligheten var det så, att i katedralen i Sofia en del högtidliga handlingar, som äro föreskrivna för vigsel, medvetet förbigingos, för att det icke en gång skulle förekomma ett sken av ett andra bröllop. Framför allt fordrade metropoliten i katedralen icke på något sätt ett förnyat jaord, vilket det kungliga brudparet redan vid den katolska vigseln i Assisi givit, och varigenom äktenskapet fullkomligt och definitivt ingicks.

Den katolska missionsarmén
räknade 1925–1928 121,752 personer, däribland 12,712 missionspräster, 4,456 tjänande bröder, 30,756 missionssystrar och 73,828 missionsmedhjälpare (kateketer, missionsläkare etc.). Det inhemska prästerskapet utgör ungefär en tredjedel av de katolska missionärernas kärntrupp. 1925 fanns det 4,516 infödda präster, men nu äro de betydligt flera. Likaså växer ständigt antalet av infödda systrar; 1925 fanns det 17,812 sådana jämte 12,944 utländska systrar.

Protestantiskt beröm åt katolskt missionsarbete
I »Japanmissionens årsbok 1930», ett årligen utkommande protestantiskt verk, finnes en anmärkningsvärd uppsats om den katolska Kyrkans verksamhet i Japan. Efter ett omnämnande av de svårigheter, som möter densamma, heter det bl. a.: »Det finnes element av stor styrka i den katolska organisationen. Det ena är karaktären hos den alltmera kosmopolitiska missionspersonalen, som helt ägnar sig åt sitt arbete. Det andra är smidigheten i dess metoder. Uppfostringsanstalterna arbeta förstklassigt utan att tvinga religionen på dem, som icke önska den. Dessa anstalter underhållas av många av de bästa familjerna. Evangeliseringsarbetet går mera ut på att vinna hela familjer än enskilda familjemedlemmar.»

Det holländska prästkollegiet i Rom
Påven har genom en särskild bulla juridiskt stadfäst det holländska prästkollegiet i Rom och givit detsamma statuter. Kollegiets byggnad är nu färdig och kommer att officiellt invigas i maj samtidigt med »Rerum novarum»-jubiléet för att göra det möjligt för de holländska arbetarpilgrimerna att vara närvarande. Det katolska holländska arbetarförbundet har nämligen förlagt sin Romvallfärd till denna tidpunkt. Även de holländska biskoparna väntas komma.

Den helige Antonius’ 700-årsminne
Under innevarande år kommer den helige Antonius’ 700-årsminne att festligt firas i Pauda. Öppnandet av jubelåret skall äga rum i maj i närvaro av en särskild påvlig legat. I Pauda komma flera restaurerade helgedomar att invigas och en internationell konstutställning att öppnas. I juni slår pilgrimshuset, avsett för 1,200 personer, upp sina portar. Under juni komma också internationella kongresser, föredrag, oratorie- och symfonikonserter att äga rum. I september tager den stora sociala veckan för Italiens katoliker sin början. De kapell i Antoniusbasilikan, som nu restaureras, komma att öppnas i mars 1932 och för maj samma år planeras ett stort historiskt pilgrimståg.

Kardinal Gasparis katekes införd i Amerika
Ärkebiskoparna och biskoparna i Förenta Staterna hava vid en nyligen hållen konferens beslutat att antaga den av förre statssekreteraren kardinal Gaspari författade lilla katekesen. Den skall hädanefter användas vid seminarier, kollegier, akademier, församlings- och söndagsskolor. Vid prästseminarierna kommer den latinska editionen att begagnas.