Från våra församlingar och föreningar

Sankt Ansgars Sal
Det första föredraget efter påskens vilotid hölls av pastor Sven Stefan Nordmark, som onsdagen den 6 april talade om Kyrkans liturgiska böcker och deras historiska utveckling. Som illustrationsmaterial hade talaren medtagit flera gamla intressanta mässböcker och breviarier, som han visade sina åhörare. I förbigående omtalade han som ett kuriosum, att man på sista tiden inom det lutherska Tyskland börjat svärma för ”ett evangeliskt breviarium”. Den 13 april föreläste pastor Berndt David Assarsson över Johan III:s inre utveckling och framhöll i detta sammanhang särskilt det inre livets avgörande betydelse för det yttre händelseförloppet och vikten av att låta Gud bli stor och bestämmande för hela vårt religiösa och kyrkliga arbete.

Sankt Josefsföreningen
St. Josefsfesten får varje år en särskild prägel i St. Eriks kyrka därigenom att St. Josefsföreningen tillika den dagen firar sin högtidsdag och in corpore deltager i gudstjänsterna. Under föreningsfanan samlas medlemmarne för att i procession begiva sig till de för dem i kyrkan reserverade platserna. I år var tillslutningen ovanligt stor av såväl föreningsmedlemmar som av församlingsbor, att kyrkan var till trängsel fylld. Pastor S. Nordmark, som föreningens ordförande höll festpredikan, vändande sig särskilt till de katolska männen framhållande de egenskaper som skapa en verklig man. – En utmärkt manskör under ledning av kyrkans organist Dir. Axel Nylander utförde Ahlströms mässa för mansröster. Vid aftonsången tilltalades man särskilt av församlingens kraftiga deltagande i sången. Festsammanträdet på kvällen öppnades av P. Nordmark med önskan att föreningens i stadgarna uttalade syfte alltid måtte uppfyllas och föreningens dröm om ett eget hem en gång måtte uppfyllas, då den talrika anslutningen av ungdomar gjorde den nuvarande lokalen alltför liten och trång, vilket dock ej hindrade en angenäm och kordial stämning. Kammarskrivaren hr E. Wimmerström höll ett innehållsrikt, särdeles intressant på egna arkivforskningar grundat föredrag över episoder från intoleransens mörkaste tider i Sverige (förtjänade att utgivas i tryck och spridas i vida kretsar där man ordar endast om den katolska kyrkans tyranni). – Efter sammanträdet följde en utmärkt supé i den av systrarna med stor uppoffring och möda prydda stora skolsalen, som med sina gamla väggmålningar förtjänade att omdanas till en så nödvändig fest och samlingssal. – Hälsningar och välgångsönskningar inlöpte till festen från när och fjärran bl.a. från föreningens höge protektor, hans högv. Biskopen, som på grund av sin utrikes resa ej kunnat som eljest deltaga i föreningens högtid. Sång och musik och glatt samkväm under okonstlad och hjärtlig stämning kommo timmarna att snabbt förflyta. Ungefär fyrtio personer deltogo i festen. –

S. Birgittaföreningen 

höll allmänt sammanträde långfredagen den 25 mars i Unitas’ lokal, Biblioteksgatan 29, Stockholm. Av styrelseberättelsen framgick bland annat, att årsavgifterna för 1921 uppgingo till kr. 467:- och att till Credo, Katolsk Tidskrift utbetalats ett bidrag av kr. 300.

På förslag av revisorerna beviljades styrelsen full ansvarsfrihet. Vid företaget val återvaldes: styrelsen, bestående av baron Gustaf Armfelt, ordf.; civilingenjör E. Roesler, v. ordf.; doktorinnan Lilly Sundström, sekreterare; fru M. Roesler, och fröken Ebba Sparre, styrelsesuppleanter; dr J. Linders och fil. mag. B. Bodström samt revisorer ingenjörerna C. Semler och H. Lander. Föreningen beslöt dels att årliga avkastningen av tidningsfonden skulle lämnas till tidskriften ”Credo” dels att ”Credo” vid behov skulle äga anlita nämnda fonds kapital.

Ordföranden framhöll, att S. Birgittaföreningen ända sedan den stiftades 1907 sökt efter bästa förmåga fylla sin uppgift: att utgiva och sprida katolska skrifter. Sålunda hava under de gångna åren utgivits: ”Rätt tro”. ”Förklaring av det heliga mässoffret jämte liturgiens mässböner”. ”Varför jag är katolik” (2:dra uppl.); ”H.H. Påven Benediktus XV:s fredsbön”; F. Borka, ”Påven och kyrkostaten”; G. Armfelt, ”Vad har reformationen givit vårt folk?” och ”Kring reformationsminnet”; ”Förklaring av det hl. Mässoffret”; D:r E. Wessel, ”Om kyrkans helighet”; P. Lippert, ”Allena saliggörande”.

Då det icke är mindre viktigt att sprida goda skrifter än att utgiva dem, har styrelsen låtit gratis utdela ett större antal sådana, i synnerhet ”Varför jag är katolik”. Av den sistnämnda förberedes ny upplaga. Under det gångna året hava medel sparats för utgivande av ett större arbete, som prästerskapet anser lämpligt publicera.

För att Birgittaföreningen må kunna fylla sin uppgift och om möjligt utvidga sin verksamhet är det av vikt, att Sveriges katoliker talrikt ansluta sig till densamma. Varje församlingsmedlem bör söka vinna nya krafter för föreningen och detta bör vara lätt även därför, att årsavgiften endast är 3 kr. Ständig ledamot erlägger en gång för alla 50 kr. Skrivelser ställas till sekreteraren fru doktorinnan Lilly Sundström Klippan, Stocksund.

Föreningen Unitas
(Hyresföreningen Unitas u.p.a.) sammanträdde den 24 april, varvid bl.a. styrelse- och revisionsberättelser föredrogos. Ansvarsfrihet beviljades styrelsen för år 1920.

Till ordinarie styrelseledamöter valdes grevinnan Alexandra Sparre, fröken Marie Foss (kassaförvaltare), pastor Berndt David Assarsson, hovtandläkaren Arthur J. Jessel, kandidat Edvin Sandqvist (ordförande) samt till styrelsesuppleanter disponent Hermann Overödder och fröken Edith Blom. Medlemsantalet uppgick vid årsskiftet till 23.

Credos Fest

En alltigenom stilfull och lyckad afton blev den Credos Fest för hjälpbehövande institutioner inom härvarande katolska församling, som söndagen den 10 april ägde rum på Grand Hotel. Förberedelserna till densamma omhänderhades av en stor kommitté, bestående av pastor Berndt David Assarsson, fru Winnie Bengtson, grevinnan Brita Bielke, fröken Edith Blom, fröken Marie Foss, fru Yvonne Gyldén, grevinnan Norah Gyldenstolpe, fröken Stephana Harel, hovtandläkare och fru Arthur J. Jessel, konstnär och fru Lennart Nyblom, bankkamrer och fru Victor Salmson, kapten Gustaf Sellman, kandidat Edvin Sandqvist, fröken Karin Sparre och fru Edith Sundström.

Redan dagarna före festen verkade uppmuntrande. De gåvor, som från när och fjärran inströmmade, visade tydligt med vilket livligt intresse Credos Fest omfattades av våra katolska kretsar. Den belgiske ministerns fru, Madame May, och värdinnan på franska legationen i Stockholm, Madame Morand Monteil, skänkte en mängd utmärkt frukt och läskedrycker för buffeten, som nästan helt och hållet var sammansatt av gåvor från diplomatiska kårens medlemmar. Också det välkända Franska Konditoriet Hablé Frères och Maison Pierre, hade skänkt ståtliga bidrag till aftonens improviserade konditori.

Grand Hotels festvåning strålade med tusentals lampor sitt välkommen mot de glada och välvilliga gästerna, som redan vid 7-tiden på kvällen började samlas. I buffeten märktes fru Gyldén och fru Salmson, bakom tombolan fru Winnie Bengtsson, fröken Blom och fröken Sparre. Herr och fru Nyblom stodo för programmet, de övriga av festkommitténs medlemmar skötte värdskapet. När soarén vid 8-tiden tog sin början, var festsalen till sista plats fullsatt av en förväntansfull publik, bland vilken märktes Stockholms katolska prästerskap in corpore, polske ministern Excellensen Michalowski, franske legationssekreteraren Monsieur Morand Monteil, amerikanske generalkonsuln Mr Murphy jämte flera andra. Programmet var både rikhaltigt och utsökt. Särskild entusiasm väckte skådespelerskan fröken Jessie Wessels deklamation, den plastiska dansen av Anna Behles elever och icke minst de humoristiska visorna av den oefterhärmliga sångaren Nils Svanfeldt, som bildade avslutningen på programmet. Sedan förflöt aftonen muntert och behagligt. Somliga trängdes omkring tombolans hemlighetsfulla skatter och andra förfriskade sig vid buffeten. Alla rycktes med i den angenäma på samma gång otvunget glada och måttfullt värdiga stämning, som från början till slut rådde på soarén. Också det ekonomiska resultatet av festen var synnerligen tillfredsställande.

Concordia Catholica

höll onsdagen den 27 april sitt sista allmänna sammanträde före sommaren. Under förhandlingarna diskuterades bl.a. platsen och tiden för den sedvanliga vårutflykten. Valet föll därvid på Strängnäs och tiden bestämdes till den 16 maj (annandag pingst). Efter förhandlingarna höll fröken V. de Pomian ett med skioptikonbilder belyst föredrag om en resa i Polen 1920. På ett livfullt och medryckande sätt förde fröken de P. sina åhörare omkring till de minnesrikaste platserna i Polen, särskilt dröjande vid de platser, som hava historiskt intresse för oss svenskar, och visade en mängd karaktäristiska bilder ur folkets liv. Det intressanta, med en god portion humor kryddade föredraget belönades med livliga applåder. – Vid 10-tiden serverades supé, och vid 12-tiden skedde uppbrottet.

Malmö 
Ur en Malmötidning klippa vi följande, som återgives in extenso:

”Katolske biskopen Albert Bitter i Stockholm anlände som bekant på lördagen (den 9 april) hit till Malmö.

På söndagen förrättade han högmässan i Vår Frälsares kyrka, som vid gudstjänstens början var fylld av åhörare. Härvarande katolska församlings medlemmar voro sålunda talrikt tillstädeskomna, varjämte många icke katolska trosbekännare infunnit sig för att få närvara vid den högtidliga akten.

Kyrkans högaltare var synnerligen rikt upplyst och prytt med blommor.

Under orgelpreludium inträdde korgossarna, härvarande katolska församlings tvenne präster och slutligen biskopen. Såväl biskopen som de assisterande prästerna voro iklädda vita skrudar med guldbrokad.
Sedan fortskred gudstjänsten ritualmässigt. Sin predikan höll biskopen inte från predikstolen utan från en pulpet, som stod strax nedanför altartrappan. Med ledning av dagens evangelium talade han med hänförelse och kraft om den gode herden.

I dag (den 11 april) på morgonen har biskopen meddelat bekräftelsens heliga sakrament åt församlingens unga konfirmander.”