Glöm inte de fattiga när du röstar i EU-valet

av FREDRIK HEIDING

– De katolska biskoparna inom EU har gett några riktlinjer inför EU-valet.

Valet till EU-parlamentet, som består av 781 ledamöter, äger rum mellan den 22 och 25 maj. Omkring 400 miljoner invånare från de 28 medlemsländerna har möjlighet att rösta. Vid det senaste valet 2009 låg valdeltagandet i Sverige på drygt 45 procent. Valdatum i Sverige är den 25 maj.

Inför valet till EU-parlamentet har den europeiska kommissionen för katolska bis­kopskonferenser i EU (COMECE) utgivit några allmänna riktlinjer, i ett uttalande som offentliggjordes för några veckor sedan (Statement on the European Elections 2014). Dokumentet i sin helhet finns på hemsidan www.comece.eu. De europeiska katols­ka bis­koparna kan, precis som kyrkan generellt, framföra övergripande synpunkter inför politiska val, däremot inte bli partipolitiska och heller inte föreskriva hur man ska rösta. Följaktligen är dokumentet formulerat i kortfattade, allmänna ordalag.

COMECE uttrycker i sitt uttalande stöd för EU-projektet som sådant och poängterar vikten av att rösta. De europeiska katolska biskoparna uppmanar till att börja med katoliker och alla människor av god vilja att gå till valurnorna, och att rösta utifrån ett ”upplyst samvete” (informed conscience). Utöver det rekommenderas medborgarna att uppvakta och söka samtal både med sina redan valda representanter i EU-parlamentet och med kandidaterna som ställer upp till val denna gång.

Uttalandet innehåller först fyra övergripande iakttagelser. För det första konstaterar de katolska biskoparna att: ”Det är en rättighet och en plikt för varje EU-medborgare att rösta. Många miljoner unga medborgare kommer att rösta för första gången. Några av dem är fortfarande under utbildning, andra på arbetsmarknaden, men många av dem är tyvärr arbetslösa. Vi manar våra ungdomar att göra sina röster hörda genom att engagera sig i den politiska debatten, och framför allt genom att rösta.”

För det andra påminner man om att påven Franciskus har belyst den prekära situation som många fattiga och utslagna lever i, och biskoparna menar att kandidaterna måste vara medvetna om den skada som den sedan 2008 pågående internationella bank- och finanskrisen har åstadkommit. För det tredje hävdar biskoparna att det kristna budskapet ger anledning till optimism och hopp, i synnerhet om det europeiska projektet siktar in sig på det gemensamma goda och låter särintressen av olika slag träda tillbaka. För det fjärde lyfter biskoparna fram måttfullhetens dygd, vilken ses som ”en naturlig dygd i hjärtat av kristen spiritualitet”. (Uttrycket ”naturlig” kan här tolkas som synonymt med ”allmänmänsklig”.)

Biskoparnas förklaring tar sedan upp åtta punkter att begrunda inför valet till EU-parlamentet. De tre första punkterna kretsar kring de tre huvudprinciperna i den katols­ka socialläran: subsidiaritetsprincipen, solidaritetsprincipen och principen om människans värdighet. Ett fjärde område är migration, där biskoparna markerar behovet av ett ”humant mottagande” av migranter från länder utanför EU:s gemensamma gränser. De katolska biskoparna efterlyser en jämn fördelning: ”Ansvaret för mottagandet och integrationen av migranter och asylsökande behöver delas proportionellt mellan medlemsstaterna.”

Den femte punkten i COMECE:s uttalande berör skapelsen och hållbar utveckling. Religionsfrihet är ett sjätte område, som bis­koparna anser vara särskilt viktigt att lyfta fram. Passande nog framläggs som en sjunde punkt skyddet av vilodagen, söndagen, den sjunde dagen. Omsorg om äldre medborgare är förklaringens åttonde och sista område att begrunda.

Unga människors livsvillkor i EU engagerar inte bara de katolska biskoparna. Den internationella katolska kommissionen för rättvisa och fred, Justitia et Pax, som har avdelningar i 31 europeiska länder, identifierar ungdomsarbetslösheten som en mycket angelägen fråga för EU. I vissa europeiska länder överstiger ungdomsarbetslösheten 50 procent. ”Människovärdigt arbete är en grundläggande mänsklig rättighet”, poängterar Justitia et Pax i ett uttalande offentliggjort den 12 april. ”Inför det förestående Europavalet kräver vi av de europeiska regeringarna och institutionerna inom EU att sysselsättningen prioriteras i planer för ekonomisk återhämtning”, heter det i uttalandet.