Guds eviga födelse i varje människa

av FREDRIK HEIDING
Ur kristen synvinkel kretsar jultiden givetvis kring Jesu födelse. Gud har blivit människa i Jesus från Nasaret, ett nyfött barn i krubban är det centrala. Men julens kristna budskap rymmer om möjligt ännu mer, om man nu bejakar den teologiska övertygelsen att Guds eviga födelse äger rum i varje människa.

I dopets sakrament sker en andra, andlig födelse av ett barn (eller en vuxen vid vuxendop) som redan har varit med om en första, biologisk födelse. Titusbrevet i Nya testamentet säger att Gud frälser människor ”med det bad som återföder och förnyar genom den heliga anden” (Tit 3:5). I den tidiga kyrkans dopliturgi finner vi dessutom att Hippolytos av Rom talar om ”pånyttfödelsens bad” (Den apostoliska traditionen, 21.35). Den döpte blir alltså född på nytt. Här finns liv.

Mäster Eckhart.

I kristen mystik tradition har teologer tagit ett steg till och gått ännu längre. Gud föds inte bara i Jesusbarnet eller i människan under dopgudstjänsten utan ständigt, evigt i varje människa. Den som främst har utvecklat denna föreställning är den högmedeltida filosofen, teologen och mystikern Mäster Eckhart (1260–1327). Han tillhörde Dominikanorden och var verksam i Erfurt, Köln och Paris.

Porten till kyrkan i Erfurt
där Mäster Eckhart predikade.

Många av hans predikningar och undervisande tal finns bevarade. I en av dessa predikningar under jultiden hör vi honom förkunna:

”Det är den största gåvan, att vi får vara Guds barn och att han föder sin Son i oss. Den själ som vill vara Guds barn skall intet föda i sig, och i den själ i vilken Guds Son skall födas, i den skall intet annat födas. Guds högsta strävan är: att föda. Han blir aldrig nöjd förrän han fött sin Son i oss. Icke heller själen blir nöjd på annat sätt än om Guds son blir född i den. Och då framgår nåden.” (Impletum est tempus Elizabeth, Luk. 1:57, Predikningar I, Artos, s. 68.)

Med andra ord föder Gud sin Son i oss människor. Man kan också tala om inkarnationen i en andra överförd bemärkelse. Den första, ursprungliga inkarnationen skedde för drygt tvåtusen år sedan i Jungfru Maria. I en andra, överförd bemärkelse inkarneras, föds Gud i var och en av oss. Värt att notera är hur Mäster Eckhart menar att detta är Guds högsta önskan, det är först när Gud får ge liv som Gud blir riktigt nöjd. På motsvarande sätt blir människan först nöjd – kommer till ro, fylls av äkta glädje – när Gud föds i henne.

Mäster Eckhart var inte allra först med denna övertygelse utan redan den fornkyrklige teologen Origenes av Alexandria (185–254) omfattade denna föreställning. I en predikan över profeten Jeremias texter ställde Origenes den retoriska frågan: ”Vad skulle det hjälpa dig att Kristus en gång har kommit i köttet om han inte kom också till din själ?” (Homeliae in Jeremiam IX,1).

Senare, på 1500-talet skulle Ignatius av Loyola i sina Andliga övningar uppmana den bedjande att kontemplera inkarnationen och att föra ett samtal med Treenigheten eller det inkarnerade, eviga Ordet, eller med Guds Moder, Maria. Förmodligen inspirerad av Origenes och Mäster Eckhart skriver Ignatius: ”Jag ber i enlighet med vad jag känner inom mig, så att jag kan följa och efterlikna vår Herre mer, han som så nyligen inkarnerats.” (AÖ, nr 109, min kursivering). Inkarnationen skedde alltså alldeles nyss, i Ignatius uppfattning.

Visst är den teologiska övertygelsen om Guds eviga födelse i människan attraktiv och livsbejakande? Men kan man satsa på den och vad innebär den i så fall egentligen? En viss försiktighet att fullt ut tro på Guds eviga födelse kan bero på att denna föreställning trots allt är relativt ovanlig, låt vara att teologer som Origenes, Mäster Eckhart, Ignatius av Loyola med flera som sagt omfattade den.

Jag tror att föreställningen om Guds eviga födelse i varje människa behöver tillämpas och liksom översättas. Man behöver våga tillämpa den i sitt konkreta liv utan att vare sig trivialisera eller vanvörda mysteriet att Gud har blivit människa i Jesusbarnet. Det kan möjligen handla om erfarenheten av en grundläggande Gudsnärvaro i människans liv. Eller om hur Gud föder fram goda gärningar i mellanmänskliga relationer. Konstnärlig kreativitet är ett annat tillämpningsområde där konstnären kan uppleva sig som havande med ett konstverk.

Sedan finns på engelska uttrycket att vara pregnant with thoughts. Goda tankar och känslor kan förvisso tolkas som rent mänskliga, men möjligen också som att något gudomligt är på väg att födas i oss.

Med Mäster Eckhart önskar vi Signums läsare en riktigt God Jul.

Fredrik Heiding 2018-12-24

Du kan också lyssna till en ljudfil med ovanstående reflektion genom att klicka till vänster i den gråsvarta rektangeln nedan