Gutenberg tryckte Bibeln

FREDRIK HEIDING

I sin krönika (Vi som läser är inte bättre människor) i DN i dag, söndag, hävdar Dilsa Demirbag-Sten att umgänge med litteratur inte nödvändigtvis höjer moralen. Det är en intressant och inte helt självklar pedagogisk frågeställning hon behandlar. I renässanshumanisternas tidevarv på 1400- och 1500-talen drevs många av övertygelsen att studier influerar föreställningarna (forma mentis), vilket i sin tur förväntades leda till ett mer dygderikt liv. Men det är, som Demirbag-Sten påpekar, inte givet att vi blir ädlare av bildning.

Det jag vill lyfta fram här är en diffus och grötig historieskrivning halvvägs in i krönikan: ”Inom ramen för denna kunskapsspridning ryms forskningsresultat, facklitteratur och alla former av arkivering. Den religiösa makten förstod detta tidigt och försökte tillskansa sig monopol på allt som skrevs. Fast förgäves. En liten fyrkantig uppfinning såg till att även vanliga dödliga fick ta del av den nedtecknade visdomen. Nu är skriften den dominerande kommunikationsformen i västvärlden.”

Man undrar vad ”den religiösa makten” syftar på. Fanns det under medeltiden en religiös elit som undanhöll allmänheten information? Och vad menas med ”den nedtecknade visdomen”? När Johannes Gutenberg (1400–1468) uppfann boktryckarkonsten började han med Bibeln, och det mötte inte något motstånd från religiösa makthavare, tvärtom. Och när den antika litteraturens viktigaste delar snart kom ut av trycket var det ofta med kyrkans hjälp.

År 1499 grundade franciskanen och kardinalen Francisco Ximénes de Cisneros (1436–1517) Alcalá-universitetet i Spanien. Mycket tack vare de initiativ som kardinal Cisneros tog, blev Alcalá-universitetet säte för det som kan kallas renässanshumanism. Studier i språk, retorik, och antik litteratur prioriterades. Cisneros ledde och koordinerade en synoptisk utgåva på flera språk av Bibeln, Biblia Polyglotta Complutensis, som sammanställdes och utgavs av trycket 1514–1517. Kardinal Cisneros hade i detta projekt och i främjandet av annan andlig bokutgivning riktad till lekfolket i Spanien stor glädje av Gutenbergs uppfinning.

Att sedan boktryckarkonsten togs i bruk för alla slags motstridiga religiösa och politiska åskådningar är en annan historia, som förvisso är väsentlig. Men den känner väl de flesta till.

Fredrik Heiding 2013-10-06

http://www.dn.se/nyheter/nyheter-hem/dilsa-demirbag-steen-vi-som-laser-ar-inte-battre-manniskor/