Habermas överraskade vid Europa-kongress om religion

I Österrikes huvudstad Wien öppnades i går kväll, onsdag den 20 februari, en stor internationell kongress om religionens roll i dagens Europa. Kongressen pågår fram till på lördag och den har temat ”Rethinking Europe with(out) Religion”. I kongressen delar en rad internationellt framstående teologer, filosofer, religionssociologer och samhällsvetare. Också EU är representerat på hög nivå genom Katharina von Schnurbein, som är ansvarig för EU-kommissionens kontinuerliga dialog med kyrkorna i Europa.

Kongressens inledningsföredrag hölls i går kväll av den tyske religionssociologen Martin Riesenbrodt, som talade om religionens betydelse för Europas identitet i dag. I sitt föredrag framhöll Riesenbrodt att Europa aldrig har varit religiöst homogent, men att religiös tro spelar en viktig samhällsroll i det pluralistiska Europa:

”Europas identitet kan inte härledas ur någon bestämd enstaka tradition. Sådana försök skulle ofelbart leda till att somliga grupper ställs utanför gemenskapen. Ett homogent Europa har aldrig funnits och är heller inte önskvärt. Europa får inte monopoliseras av någon bestämd religion och dess sanningsanspråk. Å andra sidan hör religionen hemma i Europa. Det aktiva försvaret av religionsfrihet hör till kärnan av den europeiska kanon av mänskliga rättigheter. Ett Europa utan religion är varken tänkbart eller önskvärt.”

I sitt föredrag gick Riesenbrodt också in på frågan om religionens återkomst i det offentliga rummet och dess konsekvenser för Europas identitet: ”En uttrycklig hänvisning till Gud i Europas författning är inte önskvärd; den skulle inte bidra till integration utan tvärtom bara lägga grunden till en kulturkamp. Men samtidigt kan man konstatera en allt större acceptans för den religiösa trons närvaro i det offentliga rummet i Europa. (…) Jag tror att begreppet ”civilreligion” kan användas när man vill förstå Europas identitet; det signalerar ett slags sekulärt religionsbegrepp som uttrycker att människovärdet och allas lika rättigheter är någonting oantastligt och heligt.”

Som exempel på ett misslyckat sekularistiskt synsätt hänvisade Riesenbrodt till ett domstolsutslag i Köln förra året, där religiöst motiverad omskärelse av små pojkar förklarades olagligt. Riesenbrodt kritiserade domstolens utslag som ett exempel på rigid sekularism: ”En människa är inte inte bara ett kroppsligt väsen, utan också ett socialt och religiöst väsen.” (Domstolens utslag ledde till att den tyska lagstiftningen ändrades, så att omskärelse nu uttryckligen är tillåten.)

Efter kongressens inledningsföredrag följde en diskussion, där en särskilt framstående ”hemlig gäst” plötsligt dök upp på scenen – Jürgen Habermas, Tysklands mest renommerade filosof i vår tid.

Habermas, som själv är ateist, har under lång tid ägnat sig intensivt åt frågan om religionens plats i vår tids samhälle. År 2004 hade Habermas exempelvis en mycket uppmärksammad offentlig diskussion med den blivande påven Joseph Ratzinger om religionens roll i det postsekulära samhället. Enligt Habermas är religionens återkomst i våra dagar en välkommen och välbehövlig utveckling i en europeisk kultur som annars hotar att bli ”urspårat sekulär”.

I gårdagens debatt med Riesenbrodt framhöll Habermas att människorna i Europa behöver den religiösa tron som inspiration för medborgerlig solidaritet. Habermas förklarade att solidaritet inte kan tvingas fram genom lagstiftning. Men religionen kan däremot fungera som inspiration för utvecklingen av en politisk kultur där även minoriteters grundläggande rättigheter respekteras.

Kathpress 2013-02-21

Läs mer:

Ulf Jonsson: Habermas och religionen

Ulf Jonsson: Habermas tror mer på religion än på Gud

http://www.svd.se/kultur/understrecket/habermas-tror-mer-pa-religion-an-pa-gud_3083561.svd