Häda mig du ädle kulturskribent!

FREDRIK J WÄNGSTRÖM

I kölvattnet av några uppmärksammade events för att peka på diverse, som upphovshennen tycker, felaktigheter i kyrkan och staten rapporterar i dag Martin Aagård på aftonbladet.se om en ”Tysk Pussy Riot-trio” som riskerar fängelse för att ha brutit mot Tysklands blasfemilag. Medan de skrek slagord som ”We are prisoners” och ”Free Pussy Riot and all prisoners”, förvisades de ut ur katedralen i Köln den 20 augusti där just en söndagsgudstjänst pågick. Denna nyhet rapporterades det om redan då i augusti, bland annat i thelocal.de och från andra nyhetsförmedlare såsom NBC.

De tre personerna står åtalade för att ha stört en gudstjänst, något som strider mot lagstiftningen i Tyskland. Vad Martin Aagård tycker om de lagar som gäller i Tyskland kan vi lämna därhän just nu.

Martin Aagård skriver även att ”Det väckte stort ramaskri när ryske parlamentsledamoten Alexander Sidyakin nyligen föreslog en rysk blasfemilag som påminner om Tysklands. Men Sidyakin hade inte ens ett riktigt förslag. Samtidigt håller sig de stolta europeiska demokratierna Tyskland, Österrike och Irland med gamla blasfemilagar som förbjuder medborgarna att häda religion och religiösa platser.”

Slutsatsen man kan dra av detta är att Aftonbladets skribent tycks på fullaste allvar mena att det skall vara helt ok och fritt, att för vem som helst gå in och störa människor som frivilligt samlats för att fira gudstjänst i sina egna religiösa lokaler. Pinsamt om man tänker på att det är en verklighet på många håll i världen, att människor på grund av sin religiösa tillhörighet dagligen utsätts för hot och diskriminering, kristna som muslimer.

En annan slutsats av Aagårds text tycks vara att det bör vara fritt att provocera och ge sig på folk var som helst och oavsett vilka som drabbas – troende som icke-troende. Och kanske skall vi här baka in kulturskribenter och funktionshindrade också? Häda dem lite extra, kanske störa ett PRO-möte eller skrika okvädesord efter kulturskribenter på Ica? Kanske skall jag ha ett plakat redo i fickan och nästa gång jag ser en kulturskribent hålla upp det med texten: ”Häda mig, du människovän, du kulturens riddare i gyllne rustning!”

Eller är månne riddaren utan kläder? Jag rekommenderar Martin Aagård att läsa min namne Fredrik Heidings text om yttrandefriheten ur vilket jag saxat följande:

”När yttrandefriheten sätts på piedestal styrs hela analysen utifrån detta upphöjda värde. Andra värden såsom värnandet av religiösa traditioner, skydd av minoriteter, mångfald, religionsfrihet, tolerans, särpräglad barnuppfostran etcetera hamnar genast i underläge. I bästa fall kan dessa värden inordnas i en intressekonflikt mellan det gemensamma samhället och religiösa gruppers värderingar. I sämsta fall uppmärksammas inte ens att det finns andra värden än ”barnets bästa” (förstått som frihet från religion) och rätten att torgföra sin åsikt. Jo, också jag ser att vi är på väg in i en självmotsägelse, givetvis använder även detta inlägg ord och tar yttrandefriheten i anspråk. Försvaret lyder att mitt budskap inte är att begränsa yttrandefriheten utan att lokalisera den bland andra värden. Kravet att få uttala sig kan med fördel lyftas ner från piedestalen och läggas på det bord där exempelvis mångfald befinner sig.”

Fredrik J Wängström 2012-09-21

Läs också:

Domen mot Pussy Riot oacceptabel ur katolskt perspektiv

http://www.aftonbladet.se/kultur/article15479123.ab