Har barn religionsfrihet?

GUNILLA MARIA OLSSON

På Dagens Nyheters ledarsida uppmärksammas radioprogrammet ”Barnen”, där journalisten Lollo Collmar, ställer frågan om barn kan anses ha religionsfrihet. Ledarskribenten Susanna Birgersson behandlar frågan på ett väl balanserat sätt och texten har rubriken ”Släpp in lite luft och ljus”. Det finns all anledning att hålla med.

Lollo Collmar har valt att återvända till en miljö hon själv upplevde som barn, nämligen Adventistkyrkan. Och hon ställer frågor till ett par flickor där, som uppenbarligen lärt sig det språk och tänkande som förväntas. Av deras svar att döma hör man att det kristna budskapet har förenklats för att bli användbart i ett barns begreppsvärld. Och det säger sig självt att då går mycket av trons mysterier förlorade. De mångbottnade och paradoxala scenarier som ryms i såväl bibliska berättelser som i vanliga människors livserfarenheter, förvanskas och töms på både djup och komplexitet. Det är knappast något som främjar barns mognad, varken deras intellektuella och känslomässiga utveckling. Det finns ju också många berättelser om människor som växt upp i slutna, sekteristiska sammanhang, som sedan i vuxen ålder tagit avstånd och lagt ett avstånd till den miljö de fostrats in i. Reaktionen blir med andra ord ofta den motsatta mot vad som var avsett.

Det är intressant att återvända till den ursprungliga frågan: Har barn religionsfrihet? Man kan knappast besvara den frågan principiellt, eftersom barn ofrånkomligen lever i ett beroendeförhållande. Så länge de är barn är de hänvisade till vuxna, som i bästa fall visar omdöme och låter dem bevara sin integritet. Successivt kan de fatta allt fler beslut på egen hand, välja och skapa sig egna uppfattningar.

Föräldrar har ett ansvar gentemot sina barn att ge dem trygghet, omsorg och vägledning i livet. I detta samspel finns givetvis föräldrarnas egen verklighetsuppfattning med som en tolkningsram för hur livet ska förstås. Det säger sig självt att troende föräldrar kan, om de vill, förmedla något annat än icke-troende föräldrar. De kan ge barnen inblick i ett kristet liv där bön och gudstjänst har en naturlig plats, där bibliska berättelser kan presenteras och begrundas. Det betyder inte att man förväntar sig av små barn, att de ska uttrycka sig med teologiska begrepp om det som sker i deras vardag. Tvärtom. Dock finns ett värde för barn att få inblick i trons värld, möta den troende människans förtröstan och tillit, respekt för människovärdet.

Gunilla Maria Olsson 2013-05-29

http://www.dn.se/ledare/signerat/slapp-in-lite-luft-och-ljus

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=787