Höga förväntningar i Colombia inför påvebesöket

Just nu syns bilder på påven överallt i Colombia: på byggarbetsplatser, i tvätterier, på framsidan av specialutgåvor. Glädjen inför det emotsedda besöket av Franciskus (6–11 september) växer. ”Påven har ett utomordentligt gott rykte i Colombia”, säger Bogotás kardinal Rubén Salazar Gómez i ett samtal med den tyska, katolska nyhetsbyrån KNA. ”Han är en person som kan bidra till att övervinna skyttegravar.”

Det är just det som colombianerna förväntar sig av den förste påven från Latinamerika. Fredsprocessen i landet står inför en ny fas, med ett år kvar av president Juan Manuel Santos mandatperiod. För några veckor sedan avslutades officiellt avväpningen av de cirka 7 000 soldaterna inom vänstergerillan Farc. Dess medlemmar befinner sig för närvarande i 26 övergångszoner över hela landet.

”Farc har hållit sitt löfte”, säger Colombiaexperten Monika Lauer Perez från den tyska biståndsorganisationen för Latinamerika, Adveniat efter ett besök i ett övergångsläger i provinsen Meta. Visserligen ligger staten efter med att uppfylla sina förpliktelser. Sålunda saknas ofta den utlovade infrastrukturen i lägren. Trots detta håller överenskommelsen mellan staten och den tidigare gerillan. I Villavicencio kommer påven att fira en försoningsgudstjänst med de tidigare aktörerna i konflikten. Det är temat för hans besök: försoning och medling.

Ty trots framstegen finns det ständigt stora problem som tynger fredsprocessen – exempelvis många mord på jurister och aktivister som arbetar för mänskliga rättigheter. Visserligen har antalet under senare tid tydligt minskat. Men det är fortfarande livsfarligt i Colombia att engagera sig för jordreformer och rättvisa löner. Människorättsorganisationer anklagar paramilitära grupper på högerkanten för de flesta av morden. ”Skyddet av aktivisterna är grundläggande för att fredsprocessen ska lyckas”, säger Lauer Perez.

Och ännu ett bygge hotar freden. Trots de pågående fredssamtalen mellan regeringen och den näststörsta rebellgruppen i landet, den marxistiska ELN, uppstår det ständigt strider. ELN attackerar också oljeindustrins infrastruktur i landet och förorsakar därigenom svåra skador på miljön och båda sidor beklagar dödsoffer. Ett eld upphör, som ska gälla under påvebesöket, tycks ännu så länge vara långt borta. Dessutom drar ELN till sig frustrerade Farc-soldater, som inte vill delta i fredsprocessen.

I några provinser är ELN-rebeller och paramilitära högergrupper ansvariga för den våldsamma fördrivningen av den inhemska befolkningen. Där handlar det om marknadsandelar inom narkotika- och vapenhandeln. Det är framför allt utmed Stilla havskusten som det i nuläget är svårt att se några spår av fred. I de stora städerna Bogotá, Medellín och Cartagena blomstrar däremot ekonomin – även om uppsvinget ännu så länge inte märks fattigkvarteren.

President Santos, som avgår 2018, eftersom han enligt konstitutionen inte får kandidera efter två mandatperioder, är dock optimistisk inför framtiden: ”Jag lämnar ett land utan Farc efter mig”, säger mottagaren av Nobels fredspris.

Och som om det inte funnes nog att göra i landet, så kommer påven att i Colombia även att ta upp en annan krishärd, nämligen den dramatiska utvecklingen i grannlandet Venezuela. Den colombianska staten har ställt ut tillfälliga visum för att ge migranterna från grannlandet uppehållstillstånd. Många av det de uppskattningsvis 200 000 flyktingarna från Venezuela förväntar sig därför ett tydligt budskap från påven om agerandet i deras hemland, där president Nicolás Maduro har avsatt parlamentet.

Kathpress 2017-08-25