Indonesiskt universitet backar om kontroversiell reglering av religionsfriheten

Efter flera veckor av protester från interreligiösa grupper har Gajah Mada (UGM), ett av Indonesiens äldsta och mest välrenommerade centrum för högre utbildning, avskaffat en kontroversiell reglering, som hindrade människor från att öppet bekänna sig som ateister eller tillhörande någon annan religion än de sex som erkänns av staten.

Regleringen, som utfärdades av dekanen för Yogyakartas prestigefyllda universitet på Java, har förorsakat omfattande missnöje bland studenterna, som anser att en akademisk institution i stället bör gynna pluralism och religionsfrihet. UGM:s talesperson, miss Wijaynati sade att universitetet har uppmanat universitetets olika grupper av att lägga varje form av ”konfessionellt” tänkande åt sidan, för att främja utbyte och öppenhet mellan universitetets studenter.

Universitetet utfärdade de senaste reglerna i ”etik” och religion för att övervaka studenternas uppförande och för att ”förebygga” möjliga sekteristiska incidenter (religiöst och etniskt) mellan studenterna. ”Det vi eftersträvar är att ge uppföranderegler så att studenterna kan bete sig på ett lämpligt sätt. Vi ville inte att folk skulle anta någon särskild religion”, sade talespersonen.

De nya riktlinjerna är utformade som ett ”tillägg” till en tidigare version, utfärdad av dekanen Pratikno, där det i kapitel 12 talas om att studenterna ”inte tillåts praktisera eller föra vidare tankar och idéer om ateism eller religiös tro, som inte rekommenderas av den indonesiska staten”. Med de nya reglerna förbjuder universitetet ”olämpligt uppträdande och fientliga handlingar av sekteristisk natur” med hänsyn till ”traditionell tro, kultur och värderingar”.

Kärnpunkten berör förfäderskulterna (aliran kepercayaan) som utövas flera miljoner infödda, i synnerhet i stamområden och avlägsna områden i den indonesiska ö-världen. Enligt talespersonen Wijayanti, är tillägget ett resultat av de synpunkter som kommit från de inblandade parterna och endast ordningsregler. ”Det har ingenting att göra med universitetets påstådda stöd för ateism bland dess studenter”, förklarade hon.

Under mer än 30 år har den indonesiska staten officiellt endast erkänt sex religioner: islam, katolicism, protestantism, hinduism, buddhism och konfucianism. I december uttryckte olika frivilligorganisationer och andra grupper inom civilsamhället stark kritik mot parlamentets beslut att tvinga människor att bära identitetskort som anger deras religion. Enligt kritikerna innebär ett sådant krav ett ”avgörande hinder” för att stärka landets demokrati i en tid av växande sekteristiska och konfessionella angrepp, som utförs av myndigheter, extremistgrupper och ensamma fanatiker.

AsiaNews har tidigare rapporterat om diskriminering av och direkta attacker mot människor som är öppet ateistiska. Vid ett tillfälle sade en man på sitt Facebook-konto att han hade någon religion alls och att han på grund av detta riskerade fängelsestraff och svåra kroppsstraff.

I Poso (centrala Sulawesi) och Ambon (Moloccas), som är skådeplatsen för sekteristiska stridigheter, kan en uppgift om en persons religionstillhörighet på ett identitetskort vara en fråga om liv och död. Faktum är att det var tillräckligt för att bli avrättad på fläcken av beväpnade gäng vid många av städernas checkpoints.

Indonesien är världens folkrikaste muslimska land. Cirka 86 procent av befolkningen är muslimsk, till största delen sunni. Kristna utgör 5,7 procent (katolikerna 3 procent) av befolkningen. Hinduerna utgör 1,8 procent medan 3,4 procent bekänner sig till andra religioner. Trots att landets konstitution erkänner religionsfriheten har minoriteter i allt högre utsträckning fallit offer för våld och övergrepp. Islamisk lag har införts i Aceh-provinsen, men islams inflytande blir allt mer radikaliserat och extremt i det vardagliga livet för medborgarna inom många andra områden.

AsiaNews 2014-02-25