Inför påvens besök i Libanon: Kaos, glädje och alarmberedskap

Från det lugna Beirut är det till den syrisk-libanesiska gränsen inte fullt tre timmars resa, och oroligheter i Tripoli och Beirut har visat hur snabbt incidenter hos den syriske grannen kan få följdverkningar också i Libanon. Likväl – kanske också därför – har kyrkoledare i Libanon och Vatikanen några få dagar före det planerade påvebesöket (14–16 september) inte tröttnat på att framhålla, att det inte finns anledning att tvivla på att resan blir av.

Påvens besök – det andra under fem år – skall stärka det libanesiska ”exemplet på samexistens” mellan religionerna oh därmed vara ett fredstecken för en hel region som befinner sig i en svår omställningsfas.

Landets maronitiska biskopar uppmanar sina troende till talrik uppslutning. Benedictus XVI:s besök skall vara ”en sann vår för de kristna och för människorna i regionen”. Företrädare för politiska partier inklusive Hisbollah ser fram emot besöket liksom ledande företrädare för islam.

Libanesiska massmedier rapporterar om ett rekordstort deltagande av utländska och inhemska journalister. De speciellt inrättade ackrediteringsställena är överlupna; många representanter för massmedier väntar ännu på erforderliga tillstånd. Endast avslag för dem som inte uppfyller kraven för tillstånd skickas för tillfället i rätt tid. Tekniska fel finns det också vid anmälningar online för det planerade ungdomsmötet med påven. Anmälningstiden förlängdes hastigt, då formuläret först inte fungerade.

Uppseende har det väckt att några texter till tal i förväg har offentliggjorts, tal som skall hållas av kyrkoledare vid det högtidliga undertecknandet av den eftersynodala skrivelsen från synoden i mellersta östern nu på fredag i Harissa. Några förmodade att det var ett fel av webmastern. Och faktiskt fanns dagen efter den motsvarande rubriken inte längre på påvebesökets internetsida.

Texterna innehöll genomgående ämnen för samtal. Så uppmanar den melkitiske patriarken Gregoire Laham III Vatikanen att erkänna staten Palestina.

Den mediala bilden, som också tecknas av västliga kyrkoföreträdare, präglas av de risker som förbinds med den förestående resan. Minsta oro i Libanon uppmärksammas noggrant och avlyssnas med hänsyn till möjlig påverkan på resplanen. Detta till förfång för de libanesiska värdarna. Detta föranleder ibland den lokala pressen till bistra kommentarer. När en påve till sist blev skjuten, var det på en av de allra säkraste platserna, Petersplatsen i Rom.

Helt utan bekymmer för påvens säkerhet går det ändå inte i libanesiska kretsar. I slutet av veckan meddelade koordinatorn av besöket att säkerhetsstyrkorna är i alarmberedskap. Säkerhetsåtgärderna är massivt förstärkta, ty läget i Libanon har blivit allt instabilare genom den blodiga konflikten som bröt ut i våras i grannlandet Syrien. Likväl betonar man att alla eventualiteter prövas. Så sade Abdo Abou Kassem, direktor för det katolska mediecentret i Libanon: ”Vi litar på säkerheten i Libanon.”

Påvens 24:e utlandsresa skall först och främst vara en andlig mission. Benedictus XVI undertecknar och offentliggör på fredag i Harissa slutdokumentet från mellanöstersynoden av år 2010.

Kathpress 2012-09-10