Intervju med Olle Brandt om kardinaler

av FREDRIK HEIDING
Signum har här i Rom fått tillfälle att göra en intervju med Olle Brandt (OB) som är professor i arkeologi och verksam vid Påvliga institutet för kristen arkeologi i Rom, och som ingår i Signums medarbetarkrets.

Signum: Hur har utnämningen av biskop Anders till kardinal kommenterats i italienska medier och i kyrkan i Italien?

1897704_578392095590664_1934245156_nOB: De kommentarer jag har sett har betraktat de fem nya kardinalerna som en enhetlig grupp av kardinaler från den periferi som påven Franciskus är så mån om att uppmärksamma. Kyrkliga medier har också publicerat intervjuer med biskop Anders, där rubrikerna ofta betonat att han är karmelit och att det är första gången det utnämns en kardinal i Norden. Men den av kardinalerna som väckt störst enskilt intresse är annars Gregorio Rosa Chávez, numera hjälpbiskop i San Salvador, som var en nära medarbetare till biskopen Oscar Romero som mördades 1980 och saligförklarades 2015. 

Signum: Alla kardinaler har det gemensamt att de deltar i valet av en ny påve. Deras respektive roll i kyrkan kan annars se rätt olika ut. Kan du säga något om dessa olika roller?

OB: Huvudsakligen kan deras roll vara att vara högt uppsatt chef i Vatikanen eller ledare för en lokalkyrka. Kardinalerna ute i lokalkyrkorna brukade oftast leda väldigt stora och välkända stift som kardinalatet ansågs höra till. Det berodde alltså inte så mycket på personen. Den nuvarande påven uppmärksammar ofta lokalkyrkor i svåra situationer och trots biskop Anders stora förtjänster tror jag att den aspekten också finns med i hans utnämning.

Kardinalerna i Vatikanen är ofta motsvarigheter till ministrar, alltså ledare eller ”prefekter” för de kongregationer som motsvarar en sekulär stats departement och ägnar sig åt den katolska kyrkans inre liv, eller för de påvliga råd som ägnar sig åt kontakterna med samhället och världen utanför kyrkan. Indelningen mellan kongregationer och råd är numera på väg bort under den nuvarande påven som i sina reformer har börjat inrätta övergripande ”sekretariat” och ”dikasterier”. Det är långt i från klart hur kurians struktur kommer att se ut i framtiden. Också i Vatikanen och i Rom fanns vissa uppdrag som brukade ”medföra” kardinalstiteln, som till exempel påvens vikarie för stiftet Rom och chefen för Vatikanbiblioteket, där det inte alls är säkert att Franciskus vill ha en kardinal.

Till allt detta kommer att påvarna ibland har utnämnt äldre kardinaler som inte ens var biskopar för att hylla deras livsgärning. Det kan ha varit inflytelserika teologer som Hans Urs von Balthasar eller Henri de Lubac eller Johannes Paulus II:s researrangör jesuiten Roberto Tucci.

Signum: Vad betyder ordet ”kardinal”? Vilket ursprung har det?

OB: Det latinska ordet cardinalis kommer av ordet för ”axel”, alltså något som något vrids runt. Redan från 400-talet används ordet för att ange att en präst hör till en viktig kyrka, så som många europeiska språk ännu anger att en präst är ”inkardinerad” i ett stift. Kardinalerna var de viktigaste prästerna i stiftet Rom, för de var knutna till de viktigaste kyrkorna, nämligen församlingarna, de 25 så kallade ”tituli”. Därtill kom stiftets sju diakoner och biskoparna i de sju omgivande stiften, som brukade vara med om att viga Roms nye biskop. Under medeltiden blev dessa kardinaler den grupp som valde en ny påve och som fungerade som hans regering. Man kan alltså säga att kardinalerna utvecklades från de viktigaste prästerna i stiftet Rom.

Med tiden utvecklades så en särskild kardinalsdräkt som präglas av den klarröda färgen. Klarröd var också den bredbrättade hatten, som inte finns längre men används som heraldisk symbol. Nu nöjer sig påven med att sätta en röd kalott (”zucchetto”) mindre, fyrkantig röd hatt, och en så kallad berretta, på den nye kardinalens huvud. Påven ger honom också också en särskild ring.

Signum: Under konsistoriet kommer de nya kardinalerna att tilldelas ansvaret för en församling i Rom, så kallad titulus. Kan du berätta om dess historiska ursprung och vad det kan innebära för biskop Anders i dag?

13082677_10209232963282762_5652413883793376505_nOB: Tituli var Roms församlingskyrkor, som traditionellt var 25 även om antalet varierade i verkligheten. De nämns första gången på slutet av 300-talet. På 500-talet var de så viktiga att man hittade på en legend om att de grundats redan kort efter Petrus tid på första århundradet e. Kr. Också många moderna kyrkohistoriker har gått på den legenden, men det finns inga belägg för lokala församlingskyrkor i Rom före 300-talet. Tituli var alltså normala församlingskyrkor ute i kvarteren. Att bli kardinal är alltså att bli knuten till en av dem med ett band som idag är rent symboliskt.

Kardinaler kan också knytas till kyrkor med titeln diakonia, som anspelar på antikens sju diakoner, eller till de omgivande stiften även om de försvunnit med tiden. Därför delas kardinaler in i prästkardinaler, diakonkardinaler och biskopskardinaler. Under många århundraden var kardinaler rika adelsmän och när de knöts till en tituluskyrka innebar det att de uppmanades bidra till dess underhåll, renovering och dekoration. Därför är Roms kyrkor fulla av kardinalsvapen. Ännu på 1950-talet sponsrade New Yorks ärkebiskop kardinal Spellman en omfattande renovering av den fornkristna kyrkan Santi Giovanni e Paolo. Men jag tror ingen förväntar sig att biskop Anders skall sponsra sådana ingrepp. Däremot får han säkert tillfälle att besöka kyrkan, fira gudstjänst där och lära känna församlingen.

Bishop_Anders_Arborelius_in_2015Signum: Vad betyder det, tror du, för den katolska kyrkan i Sverige att biskop Anders blir kardinal?

OB: Att den inte behöver lida av något mindervärdeskomplex. Och att media och den allmänna opinionen i Sverige mer gärna lyssnar till dess röst. Att en kardinal kan vara svensk kanske kan bidra till att svensk allmänhet och svenska medier förstår att kristen tro och etik faktiskt kan omfattas av moderna svenskar, oavsett om de är barmmorskor eller kardinaler, och inte bara av invandrare som man tolererar för att man känner sig så god. Var och en som säger ”här i Sverige tycker vi så här…” kan nu föreställa sig en kardinal som uttalar de orden på skånska, och gissa vilka ord som sedan följer.

Fredrik Heiding 2017-06-26