Jerusalem: Den Heliga graven skall restaureras

Arbetena med att restaurera kristenhetens heligaste helgedom har kommit igång. Det är emellertid inte en fråga om att bara lappa och laga. Graven skall hållas samman med bultar av titan. Grekiska byggnadsminnesexperter kommer att under de närmaste nio månaderna restaurera det kapell som omsluter den grotta där man tror att Jesus gravsattes och sedan uppstod efter korsfästelsen. Kapellet håller på att kollapsa av sin egen tyngd och arbetarna måste kunna komma åt de få kvadratmeter som graven består av. De måste tvätta bort det sot som samlats under århundraden från votivljus och votivlampor. De skall återställa och förankra de importerade marmorplattorna och injicera modernt murbruk för att stabilisera murbruk från korsfararnas tid. I själva hjärtat av helgedomen, i rotundan till den Heliga gravens kyrka, kommer de att lyfta bort den tjocka stenhäll vid vilken miljoner pilgrimer knäböjt i bön, där salt från tårar och svett nött och polerat den hårdaste sten. För första gången på mer än 200 år kommer de att kunna komma åt det som finns inunder och tros vara den ur klippan uthuggna graven. Detta måste ske därför att kapellet som byggts över håller på att falla samman.

Reparationerna är av behovet påkallade sedan decennier. Efter åratal av käbbel mellan de olika kristna kyrkor som nyttjar byggnaden, kommer arbetet äntligen igång. De grekiska experterna, som tidigare sysslat med att reparera Akropolis i Aten, är osäkra beträffande vad de kommer att hitta. ”Det här är den mest frekventerade platsen av alla vi arbetat på”, säger Antonia Moropoulou, som leder gruppen från det nationella tekniska universitetet i Aten. Man har redan undersökt kapellet och graven med materialgenomträngande radar och laser scanners. Att inomhus styra kamerautrustade drönare som fotograferat kapellet uppifrån har varit svårt, liksom i Vatikanen i eller Mecka. En tidigare okänd spricka i klippan under graven har upptäckts, sannolikt ett resultat av den belastning som vållats av de kolonner som bär upp kupolen över kapellet. Ingen modern forskare har någonsin kunnat se vad som finns inunder.

Arkeologiska undersökningar i den Heliga gravens kyrka har begränsats, men inte bara av ett övervakande prästerskap, utan århundradens traditioner. Platsen betraktas som den kanske heligaste i hela kristenheten, ett mål för pilgrimer, full av tro, lidelse och mystik – inget ställe att gräva och rota i. […]

Det föregående kapellet, som byggdes av korsfararna, förstördes i en våldsam brand 1808, enligt den grekiske patriarkenTheophilos III, som studerat de historiska redogörelser hans företrädare, som såg ruinerna när de senast exponerades 1810, skrivit. Det nuvarande kapellet byggdes av grekerna 1810. Somliga forskare håller för troligt att de tidigaste anhängarna av Jesusrörelsen kan ha bett här år 66 och det finns gott om bevis för att kristna pilgrimer vallfärdat hit åtminstone sedan 300-talet.

Det var kejsar Konstantin som på 300-talet rensade ut resterna av det hedniska tempel åt Afrodite som kejsar Hadrianus låtit uppföra på platsen för att hålla de kristna bort. Den Heliga graven räddades av den muslimske erövraren, kalifen Omar år 638. Den förstördes av den egyptiske kalifen al-Hakim 1009 och byggdes upp igen av korsfararna. Sedan beskyddades den av sultanen Saladin, men förstördes av khwarazmiska turkiska legotrupper från norra Irak på 1200-talet, vars ryttare trängde in i kyrkan och halshögg de bedjande munkarna.[…]

Det som fått projektet att äntligen komma igång har varit en uppmaning från påven Franciskus och den ekumeniske patriarken Barholomaios I, samt ett åtagande av kung Abdullah II av Jordanien i egenskap av beskyddare av de heliga plasterna i Jerusalem, som också kommer att stå för merparten av de beräknade kostnaderna, 3,4 miljoner USD.

William Booth, Washington Post 2016-06-20