Johann Baptist Metz: Nyalfabetisering före nyevangelisering

Den tyske fundamentalteologen Johann Baptist Metz anser att en ”nyalfabetisering av vårt religiösa språk” är nödvändig. En nyevangelisering måste föregås av en sådan nyalfabetisering, sade Metz under veckoslutet i den tyska staden Mainz. Johann Baptist Metz, som har influerats starkt av befrielseteologin och som grundat en ny politisk teologi, höll ett föredrag vid ett evenemang om Andra Vatikankonciliet, som öppnades för 50 år sedan, den 11 oktober 1962. ”Vi har inget språk för vår kris”, menar Metz. Det gäller att tala på ett nytt sätt om både tro och otro, på ett språk ”som inte redan har använts” [in einer Sprache, die nicht vorgesprochen ist].

Den före detta rådsmedlemmen i den evangeliska kyrkan i Tyskland (EKD), biskop Wolfgang Huber, betonade att kyrkokrisen i grund och botten är en troskris. Kristna, till och med de aktiva i församlingarna, har blivit ”skörare” när det gäller att tala om Gud. Samtidigt varnade Huber för att i kyrkan endast tala om kris. Om man gör det uppstår lätt en form av otacksamhet.

Kardinal Karl Lehmann, Mainz, varnade för att läsa dokumenten från Andra Vatikankonciliet med vissa bestämda intressen, och som om de vore ”stenbrott”. Såväl konservativa som progressiva citerar ofta bara enskilda textfragment, utan att tillkännage vad man har utelämnat. Det är istället nödvändigt att sätta in uttalandena i deras sammanhang, och att betrakta hela konciliet som en process. Texterna har nästan alltid en konsensus-karaktär och en egen hermeneutik.

Andra Vatikankonciliet står, för Lehmann, utan tvekan inom ramen för den tradition som binder samman alla andra tidigare koncilier. När det gäller frågan om påven Benedictus XVI:s grundläggande trohet mot Andra Vatikankonciliet, står det utom allt rimligt tvivel att han är trogen konciliet. Det har han ”visat och förhoppningsvis slutgiltigt bevisat” i hanteringen av Pius-bröderna [SSPX], hävdar Lehmann.

Kathpress 2012-10-14