John Henry Newman helgonförklarad

av OLLE BRANDT
”Skål för påven, om ni vill, men först för samvetet, och sedan för påven.” Det är nog den mest välkända repliken av den brittiske 1800-talsteologen kardinal John Henry Newman (1801–1890), som helgonförklarades på söndagsförmiddagen tillsammans med fyra andra saliga av påven Franciskus under en mässa på Petersplatsen i strålande romersk oktobersol.

Radcliffe camera, Bodleian library, Oxford. Foto: Wikimedia commons.

Newman är en av 1800-talets mest kända konvertiter och är ständigt aktuell för sina insikter om förhållandet mellan tro och förnuft, mellan samvete och sanning, och mellan religion och samhälle. Han var en anglikansk präst som konverterade till den katolska kyrkan och utnämndes till kardinal 1879. Som anglikansk präst ledde han den högkyrkliga Oxfordrörelsen, som menade att den anglikanska kyrkan var fortsättningen på landets medeltida kyrka och deltog i återupptäckten av fornkyrkans arv i kyrkofädernas skrifter. Men hans sökande ledde honom till att konvertera 1845. Han fick lämna sin församling i Oxford och sin akademiska position. I Birmingham grundade han en kommunitet av präster som anslöts till oratorianernas kongregation, grundad i 1500-talets Rom av den helige Filippo Neri. Huvuddelen av sitt kvarvarande liv tillbringade Newman med att arbeta bland irländska emigranter i slummens Birmingham.

John Henry Newman Foto: Wikimedia Commons

I sin predikan lyfte påven Franciskus fram Newmans tankar om helighet i vardagen och citerade honom: ”Den kristne besitter en djup, tyst och fördold frid som världen inte ser […] Den kristnes uppförande är så långt från skrytsamhet att man ta den kristne för en vanlig människa” (Parochial and Plain Sermons, V,5). 

”Låt oss be om att få vara sådana, ett milt ljus i världens mörker”, sade Franciskus med en anspelning på Newmans välkända psalm Lead, kindly light, som översattes till svenska redan 1922 (”Led milda ljus”).

Helgonförklaringsprocessen av Newman inleddes redan 1958 och fördes vidare av Johannes Paulus II, som 1991 utropade honom till venerabilis, ’vördnadsvärd’, och av Benedictus XVI, som saligförklarade honom under sitt besök i Birmingham den 19 september 2010. 

20 000 biljetter hade reserverats inför helgonförklaringen. Många grupper kom från de engelska oratorierna, som grundats av Newman. Den brittiska delegationen leddes av prins Charles, prins av Wales. Kardinal Vincent Nichols ledde en delegation av 17 engelska och walesiska katolska biskopar. Church of England företräddes av sex biskopar. 

I samband med helgonförklaringen organiserades flera olika utställningar, konferenser och konserter i Rom av institutioner som den brittiska ambassaden vid Heliga stolen, det påvliga universitetet Angelicum och ett internationellt centrum för Newmans vänner. Helgonförklaringen föregicks av en bönevaka i kyrkan Santa Maria Maggiore på lördagskvällen och följs av en tacksägelsemässa i Lateranbasilikan på måndag. 

Miraklet som möjliggjort kanoniseringen var det oförklarliga tillfrisknandet av en gravid kvinna i Chicago som hade livshotande komplikationer. 

John Henry Newman, målning av Sir John Everett Millais. Foto: Wikimedia Commons.

Och hur var det med den där skålen för samvetet? Newmans replik finns i ett 150 sidor långt brev till hertigen av Norfolk, som menade att om påven beordrade en katolik att döda drottning Victoria, så måste katoliken göra det. I motsats till hertigen av Norfolk hävdar Newman att påven inte kan pålägga de troende katolikerna bud därför att han vill det eller anser det vara nyttigt, utan bara om det är sant. Samvetet först. Men för Newman var å andra sidan inte samvetet någon ursäkt för relativism eller subjektivism. ”För honom betyder ’samvete’ förmågan att erkänna en sanning, sanningen, i livets viktigaste frågor, nämligen religion och moral. Samvetet, människans förmåga att känna igen sanningen, ger henne också plikten att närma sig sanningen, att söka den och att underkasta sig den,” förklarade Benedictus XVI i ett tal till kurian 20 december 2010. 

Newman ville själv grunda ett universitet, vilket inte gick vägen, men däremot finns sedan 2001 i Uppsala högskolan Newmaninstitutet, grundat av jesuiterna i Sverige och medarbetarna kring tidskriften Signum. Newmaninstitutet var representerat av fem personer på kanoniseringsmässan. Bland annat koncelebrerade rektorn pater Philip Geister.

Newman betonade att det finns en sanning och att den kristna tron inte bara handlar om fromma känslor av ”andlighet”. Detta hänger ihop med vad man brukar kalla hans första omvändelse, alltså när som 15 år gammal blev övertygad troende efter en period av religiös likgiltighet. Han fick då en stark övertygelse om att själen och Gud är verkligare än allt det som omger oss och som vi kan se och beröra. ”Det som dittills hade förefallit overkligt och sekundärt visar sig vara det avgörande. När en sådan konversion äger rum, byter man inte bara ut en teori, man ändrar livets grundläggande form,” kommenterade Benedictus XVI under saligförklaringen.

Och detta är kanske ett av Newmans viktigaste budskap till vår tid: övertygelsen att vårt liv skall ta slut och att denna världen skall ta slut, men att Gud finns på riktigt och och rentav är mer verklig än den verklighet vi lever i: kort sagt, att den kristna tron är sann och att den överskrider den värld vi lever i. ”Vi ser fram emot att Guds dag skall komma, när hela denna yttre värld, hur skön den än är, skall försvinna […]. Vi kan stå ut med förlusten, för vi vet att det bara är ett skynke som dras bort. När den synliga världen avlägsnas skall den osynliga visa sig. Vi vet att det vi ser är en skärm som döljer Gud och Kristus, och hans helgon och änglar” (Sermon 13. The Invisible World).

Många menar att den allvarligaste utmaningen för kristenheten och för den katolska kyrkan idag är just trons kris. Menar de kristna på allvar att den kristna tron är sann på riktigt och att Gud verkligen finns? Det nya helgonet John Henry Newman har en hel del att säga om detta. 

Olle Brandt 2019-10-13

Det finns ett stort antal artiklar om Newman på svenska i artikelarkivet på Signums hemsida. Läs också mer av och om Newman på engelska via länken här

Information om Newman och helgonförklaringen på hemsidan via länken här