Kaldeisk synod kräver att irakiska flyktingar ska få återvända

Den kaldeisk-katolska kyrkan kräver, att den internationella gemenskapen hjälper de irakiska flyktingar, som vill återvända. Så kräver kyrkans synod, att drabbade familjer skall få stöd att åter bygga upp sin hembygd. Eftersom det inte finns någon stark civil regering, som garanterar jämlikhet, frihet och demokratiska rättigheter för alla irakiska medborgare, måste de krafter stödjas, som visat att de vill främja nationell enhet.

I Irak försämras det politiska, ekonomiska och sociala läget. Dessutom fortsätter det lidande, som terrororganisationen Islamiska Staten (IS) utsätter kristna och andra medborgare för. Kyrkan kommer även i fortsättningen att försvara och hjälpa det irakiska folket. Synoden uppmanar de troende, att stå fasta i sin tro och bevara sin identitet. För att även i diasporan behålla ”den östliga identiteten” är det nödvändigt med väl förberedda präster.

I Irak finns några av kristendomens äldsta bosättningsområden. Dess ursprung i Tvåflodslandet går tillbaka till aposteln Thomas. Före den muslimska erövringen på 600-talet utgjorde de kristna en majoritet av befolkning i det centrala Irak, det tidigare Mesopotamien. Deras andel har därefter minskat stadigt.

Under Saddam Husseins regim åtnjöt de kristna en jämförelsevis stor frihet. Efter kriget 2003 har hundratusentals flytt till Syrien, Jordanien, Libanon eller Västeuropa undan ökande diskriminering, attacker och kidnappningar. När IS:s förföljelser började accelererade flykten.

De kristna i Irak är fördelade på många konfessioner. Den största gruppen bildar de kyrkor, som är unierade med Rom; bland dem är de katolska kaldéerna den i särklass viktigaste kristna kyrkan och tidigare hade den ca 200 000 medlemmar.

[I hela världen finns det omkring 2 miljoner kaldéer, varav ca 20 000 i Sverige, övers. anm.]

Kathpress 2018-08-13