Kardinal Koch om Andra Vatikankonciliet och SSPX

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den schweiziske kuriekardinalen Kurt Koch, som är chef för det Påvliga rådet för kristen enhet, kommenterade i en intervju med den katolska nyhetsbyrån Kathpress i tisdags den fortsatta betydelsen av Andra Vatikankonciliet, inklusive de koncilsutsagor som gäller kyrkans relationer till andra kristna och till andra religioner.

Med tanke på somliga uttalanden från det traditionalistiska Piusbrödraskapet (SSPX) betonade kardinal Koch att alla konciliets dokument har en förpliktande karaktär. Visserligen kan man skilja mellan olika genrer – konstitutioner, dekret och förklaringar – hos konciliedokumenten. Men detta innebär knappast någon skillnad vad gäller graden av förpliktande karaktär av innehållet i de olika dokumenten, framhöll kardinalen i intervjun. Dekretet om ekumenik, exempelvis, har sina dogmatisk-teologiska förutsättningar i konciliets konstitution om kyrkan, Lumen gentium.

Ekumenik är, och måste också framöver förbli, en central angelägenhet för kyrkan, oavsett Piusbrödraskapets kritiska synpunkter, framhöll Koch. Redan från början gjorde påven Johannes XXIII det klart att konciliet hade två huvudteman, nämligen en förnyelse av kyrkan och återställandet av de kristnas enhet. ”Det var fokus för hela konciliet”, sade Koch i intervjun, och fortsatte sedan: ”Ekumenik är inget sidotema eller någon godtycklig extra angelägenhet, utan ett centralt tema för konciliet. Därför måste det förbli så. Genom sin kritik mot Andra Vatikankonciliet beter sig Piusbrödraskapet på samma sätt som Martin Luther. De menar tydligen att Andra Vatikankonciliet har fattat felaktiga beslut. Men uppfattningen att koncilier kan ta miste går tillbaka på Martin Luther. Därför borde traditionalisterna ta sig en funderare på var de egentligen befinner sig.”

Det för 50 år sedan inledda konciliet ville ha en förnyelse av kyrkan, däremot inte skapa någon ny kyrka, sade kardinal Koch vidare i intervjun, där han också påminde om påven Benedictus XVI:s tal om ”kontinuitetens hermeneutik”. Med detta menar påven inte en ren kontinuitet som utesluter förnyelse, utan han åsyftar en kombination av förnyelse och kontinuitet, precis som konciliet syftade till en förnyelse utan att fördenskull vilja skapa någon ny kyrka.

Kathpress 2012-08-01

 

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den schweiziske kuriekardinalen Kurt Koch, som är chef för det Påvliga rådet för kristen enhet, kommenterade i en intervju med den katolska nyhetsbyrån Kathpress i tisdags den fortsatta betydelsen av Andra Vatikankonciliet, inklusive de koncilsutsagor som gäller kyrkans relationer till andra kristna och till andra religioner.

Med tanke på somliga uttalanden från det traditionalistiska Piusbrödraskapet (SSPX) betonade kardinal Koch att alla konciliets dokument har en förpliktande karaktär. Visserligen kan man skilja mellan olika genrer – konstitutioner, dekret och förklaringar – hos konciliedokumenten. Men detta innebär knappast någon skillnad vad gäller graden av förpliktande karaktär av innehållet i de olika dokumenten, framhöll kardinalen i intervjun. Dekretet om ekumenik, exempelvis, har sina dogmatisk-teologiska förutsättningar i konciliets konstitution om kyrkan, Lumen gentium.

Ekumenik är, och måste också framöver förbli, en central angelägenhet för kyrkan, oavsett Piusbrödraskapets kritiska synpunkter, framhöll Koch. Redan från början gjorde påven Johannes XXIII det klart att konciliet hade två huvudteman, nämligen en förnyelse av kyrkan och återställandet av de kristnas enhet. ”Det var fokus för hela konciliet”, sade Koch i intervjun, och fortsatte sedan: ”Ekumenik är inget sidotema eller någon godtycklig extra angelägenhet, utan ett centralt tema för konciliet. Därför måste det förbli så. Genom sin kritik mot Andra Vatikankonciliet beter sig Piusbrödraskapet på samma sätt som Martin Luther. De menar tydligen att Andra Vatikankonciliet har fattat felaktiga beslut. Men uppfattningen att koncilier kan ta miste går tillbaka på Martin Luther. Därför borde traditionalisterna ta sig en funderare på var de egentligen befinner sig.”

Det för 50 år sedan inledda konciliet ville ha en förnyelse av kyrkan, däremot inte skapa någon ny kyrka, sade kardinal Koch vidare i intervjun, där han också påminde om påven Benedictus XVI:s tal om ”kontinuitetens hermeneutik”. Med detta menar påven inte en ren kontinuitet som utesluter förnyelse, utan han åsyftar en kombination av förnyelse och kontinuitet, precis som konciliet syftade till en förnyelse utan att fördenskull vilja skapa någon ny kyrka.

Kathpress 2012-08-01