Katolsk tro driver kubansk frihetskamp

Den kubanske motståndsmannen José Daniel Ferrer som blev fängslad tillsammans med 75 andra dissidenter under den ”svarta våren” på Kuba 2003 berättar för den katolska nyhetsbyrån CNA (Catholic News Agency) att hans kamp för och vilja till förändring på Kuba inspirerats av evangelierna och den katolska kyrkans sociallära.

”Det är min tro att vi skall vara på den plats Gud har velat ha oss och att vi skall kämpa som hängivna kristna”, säger Ferrer till CNA. Ferrer som är ledare för Cuba´s Patriotic Union berättar vidare att: ”Det jag ser i evangelierna är att vi inte kan förbli likgiltiga inför det land vi föddes i och att vi bör arbeta för att frihet och grundläggande rättigheter garanteras för varje person”.

Ferrer dömdes 2003 till tjugofem års fängelse men släpptes 2011 med hjälp av katolska kyrkans intervention. Han vägrade att landsförvisas till Spanien och leder alltsedan sitt frigivande en fredlig kamp för demokrati på Kuba.

Ferrer berättar för CNA att hans politiska idéer, förutom att baseras på evangeliet och katolska kyrkans sociallära, till stor del inspirerats av påven Johannes Paulus II vision beskriven i encyklikan Centesimus Annus, i vilken nödvändigheten att nationer styrs av demokratiska och rättsstatliga principer betonas.

Ferrer kritiserade Fidel Castros regim på Kuba genom att påpeka att fri- och rättigheter inte gavs kubanerna, och genom att peka på passivitet hos dem som skulle kunna genomföra förändringar men istället bara stod och såg på.

”Det är en feg attityd. Varje katolsk lekman, varje kristen människa borde göra allt de kan för att garantera att ett ramverk finns i varje land som i lag garanterar varje medborgare samvets- och religionsfrihet samt möjligheten att uttrycka politiska och kulturella idéer på ett fritt sätt”.

Kubaner bör ha möjligheten att välja mellan fler än ett kommunistiskt parti i landet, lade Ferrer till och nämnde sedan att kommunismens totalitära tendens går emot kristen tro. ”Detta är anledningen till mitt engagemang för Kuba”, sade Ferrer.

Om tillståndet på Kuba efter Johannes Paulus II:s besök 1998 menar Ferrer att få saker har förändrats. De positiva effekter som man kan se är ”kopplade till modiga män och kvinnor som har kämpat med tro och offer likt de tidiga kristna”.

Ferrer fortsätter med att säga att ”Fri- och rättigheterna för det kubanska folket fortätter att kränkas. Det finns mycket få sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter, om än några”.

Johannes Paulus II var mycket tydlig i sina uttalanden på Kuba och kubanerna själva har ännu inte omfamnat dessa enligt Ferrer. ”Vi kan inte fråga påven att göra vårt jobb”.