Kler – prisbelönad kontroversiell polsk film

av MAGDALENA SLYK
Den 22 september 2018 avslutades Polska film-festivalen i Gdynia med en gala och prisutdelning. Wojciech Smarzowskis film ”Kler” fick juryns specialpris med motiveringen: ”För att ha tagit upp ett socialt viktigt ämne”. Jagna Janicka belönades för scenografi i samma film och även journalisternas pris gick till ”Kler”.

Biopremiären i Polen ägde rum bara några dagar senare, den 28 september. Sedan dess har filmen fått väldigt stor uppmärksamhet i medier och i dag finns det knappt någon som inte har hört om den. Filmen har både prisats och dissats under den pågående debatten som är ett av de centrala samtalsämnena just nu i Polen. Filmpremiären har även lett till stora protester och uppmaningar att bojkotta filmen. Polsk television sägs ha begränsat rapporteringar från festivalen och klippt bort regissörens tal under prisutdelningen. I vissa orter runtom i landet har man valt att inte visa filmen i biografer. Filmen har också fått internationell uppmärksamhet och visas även i Sverige.

Wojciech Smarzowski är känd för sina filmer där han tar upp viktiga och svåra ämnen. På senare tid har han skapat filmer som Wołyń (Volynien) om gränsområdet mellan Polen och Ukraina i slutet av andra världskriget, Drogówka (Traffic Department) om den polska polisen och i synnerhet trafikpoliserna, Dom zły (Tha dark house) om livet i Polen under kommunisttiden, och andra.

I filmen ”Kler” tar han sig an de mest omdiskuterade och mest kontroversiella missförhållandena inom den polska katolska kyrkan som regelbundet dyker upp och diskuteras i samhället. Makt- och pengabegär, alkoholmissbruk, dubbelmoral bland präster och kanske framför allt sexuella övergrepp mot barn.

Allt börjar med en fest där tre vänner under stort intag av alkoholhaltiga drycker firar den mirakulösa räddningen från en brand för flera år sedan. Ganska snart visar det sig att de alla är präster. Sedan följer en rad kontroversiella händelser – en av dem blir mitt under kvällen kallad till en familj och i sitt onyktra tillstånd går han med de sjukas smörjelse till en församlingsmedlem som ligger på dödsbädden. En annan präst kör i onyktert tillstånd hem där hans hembiträde, tillika partner, väntar på honom. Den tredje prästen ansvarar för ett stort bygge av en kyrka och invigningsmässan som ska hållas inom kort.

För att tillfredsställa sina överordnade använder han sig av både svart arbetskraft, mutor och utpressning. Och allt detta för att få en lukrativ tjänst i Vatikanen. Ju längre in i filmen man kommer desto fler missförhållanden dyker upp, men en av de centrala aspekterna är sexuella övergrepp på barn och hur kyrkan hanterar den frågan. I filmen blandas uttalanden av vittnen som har blivit utsatta för övergrepp av präster, i slutet hör man även visa citat från prästernas uttalanden i frågan. Samtidigt blir en av huvudkaraktärerna i filmen anklagad för pedofili. Så småningom visar det sig att anklagelserna är falska. Ändå slutar det väldigt tragiskt för den anklagade prästen, medan den riktiga förövaren går fri.

Smarzowski visar här på ett mycket nyanserat sätt de bakomliggande mekanismerna och de psykologiska aspekterna av alla de berörda missförhållandena. Vad är det som leder till att vissa personer faller för missbruk? Hur hanterar olika människor sitt förflutna? Men det kanske viktigaste budskapet är att präster är helt vanliga människor med sina känslor och begär. Den enda skillnaden är deras säregna ställning i samhället och omgivningens förväntningar.

Filmens undertitel, som knappt nämns i recensioner, lyder ”inget mänskligt är främmande för dem”. Det är en uppenbar anspelning på den romerske författaren och komikern Terentius (d. 159 f. Kr.) berömda ord: ”Jag är människa; inget mänskligt är mig främmande.” I sin komedi har Terentius använt orden i en ironisk bemärkelse. Lång senare, under renässansen blev hans ord mycket populära framför allt bland humanister. Att Smarzowski väljer just dessa ord för en undertitel till sin film om präster är definitivt ett mycket talande och medvetet val med ett tydligt budskap.

Terentius, illustration, 900-talet.

Som jag redan nämnde i början har filmen väckt mycket starka reaktioner i Polen. Många, såväl präster som lekfolk, anser att den visar en osann eller starkt förvrängd bild av den katolska kyrkan i Polen. Många tycker att man genom bojkotten av filmen visar både stöd för kyrkan men även bidrar till spridning av ryktet att det som visas i filmen är falskt. Samtidigt har redan flera miljoner biobesökare sett filmen, både troende och icke troende, även präster i katolska kyrkan.

I sociala medier sprids reaktioner från just präster som inte alls fördömer filmen eller förnekar innehållet i den, tvärtom uppmanar de till bön för hela kyrkan och i synnerhet för de svaga prästerna inom kyrkan. Vissa till och med ber uppriktigt om förlåtelse för det onda som sker i kyrkan. Många tror och hoppas att filmen kommer att leda till en mer öppen debatt och kanske en positiv förändring, framför allt av relationer mellan kyrkan och staten.

Redan nu har sexuella övergrepp bland präster i Polen fått mycket uppmärksamhet, inte minst på grund av att det nationella register över personer som förgrep sig på barn inte omfattade präster. Därför har stiftelsen ”Var inte rädda” (Nie lękajcie się) under september offentliggjort på sin hemsida en interaktiv karta där alla församlingar i landet, i vilka kända eller registrera fall av övergrepp har skett, är markerade. En sak är mycket klar – ingen kommer oberörd ut från biosalongen efter att ha sett Smarzowskis senaste film.

Magdalena Slyk 2018-10-17